"Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: "Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden!" (1 Moseboken 1:27-28).

Gud skapade människan till man och kvinna. De skulle gifta sig med varandra och bilda familj. Mamma-pappa-barn är det normala, och det är välsignat av Gud.

Det normala är att barnen ska växa upp med sin mamma och pappa. Det är deras rättighet. Nu är jag medveten om att saker och ting kan inträffa som orsakar att de inte kan växa upp med sina båda föräldrar. Ena föräldern kan dö eller också kan det ske en tragisk skilsmässa. I mitt eget fall så dog min fru och lille son 2008. Kvar är jag och min nu 4-åriga dotter Desiré.

Men det är mamma-pappa-barn-familjen som vi ska eftersträva. Det är mest normala och det är välsignat av Gud.

Nu är det ingen hemlighet att HBT-rörelsen och Pride försöker förändra på detta. De har ju medvetet arbetat en längre tid med det här. Män ska få gifta sig med män och kvinnor ska få gifta sig med kvinnor och sedan skaffa barn med varandra. Redan här måste ju en del förstå att det är fel någonstans.

När partnerskapslagen infördes så hette det att homosexuella inte hade någon tanke på att adoptera barn. Nu är vi där. Jag minns en predikant som skrev då att det kommer sitta homosexuella i TV:n och snyfta över att de inte får adoptera lille Kalle. Han hade rätt.

Redan här avslöjas motståndet mot den traditionella familjebilden som är instiftad av Gud och välsignat av honom. Varför detta motstånd finns mot familjen beror på att det ytterst är ett motstånd och uppror mot Gud.

För att slå sönder familjen totalt, för det är det som det handlar om, så försöker man införa "rättigheter" och lagar på så många områden som möjligt.

Nu vill de att ensamstående kvinnor ska få laglig rätt i Sverige att inseminera för att kunna föda barn. Tillexempel debattera den frivilliga singelkvinnan 25-åriga Marie-Helena Dahlberg i Aftonbladet som år 2008 tog hjälp av en dansk fertilitetsklinik för att bli gravid. I dag är hennes dotter ett år gammal.

De anser att det är deras "rättighet" att få barn, men barn är ingen rättighet. Barn är en gåva. Det är heller ingen rättighet att få gifta sig och bilda en familj. Det är en gåva. Och gåvan är från Gud!

Slås familjen sönder, då slås samhällets grundvalar i bitar. Samhället blir ett gungfly och väldigt bräckligt. Och alla problem som då kommer i spåren om detta går det knappt att räkna till.

Låt oss be till Gud och förkunna om Jesus så att människor får möjlighet att ta emot honom och bli frälsta. Det är när vi har Jesus som saker och ting kommer på rätt plats igen!

bönesida frälsningsbön böneduk läs: ab12 om Pride Pridefestivalen Singel Homosex Barn it

Nyligen besökte Desiré och jag min fru Maries och sonen Joels grav på Skogskyrkogården i Jönköping.

Anledningen till att vi besökte graven var att Dessan hade lovat mig. Jag ville att vi skulle besökt den kvällen innan men hon ville inte.

Så hon lovade mig nästa dag, men då hade jag glömt bort hennes löfte. Då påminde Dessan mig att hon hade lovat att vi skulle besöka graven.

Dessan cyklade dit med sin rosa cykel som hon fick i födelsedagspresent, medan jag gick dit.

Dessan ville gärna vara på bild.

Här med.

Jag har nyligen skrivit en artikel om var min fru Marie och sonen Joel är någonstans.

Allt om min fru Marie och sonen Joels död

bönesida frälsningsbön böneduk om Grav Gravsten Begravning Kyrkogård it

För 1,5 år sedan dog min fru Marie och lille son Joel. Detta påminde min svärfar om idag när han ringde till mig.

Han gav mig det här bibelordet:

"Men vi veta att för dem som älska Gud samverkar allt till det bästa, för dem som äro kallade efter hans rådslut." (Romarbrevet 8:28).

Helt nyligen var Dessan och jag och besökte graven i Skogskyrkogården i Jönköping. Dessan hade två hjärtformade stenar med sig. En stor och en liten. Dessa lade hon på gravstenen.

"Vi vilja icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om huru det förhåller sig med dem som avsomna, för att I icke skolen sörja såsom de andra, de som icke hava något hopp." (1 Tessalonikebrevet 4:13).

Allt om min fru Marie och sonen Joels död

bönesida frälsningsbön böneduk it

Abortkliniken Marie Stopes ska sända tv-reklam i Storbritannien om aborter. Kliniken får årligen 360 miljoner kronor av offentliga medel för att driva sin verksamhet och utför 65 000 aborter per år.

Du har inte kommit till av en slump. Gud har en plan för dig. Du var ingen meningslös cellklump i mammas mage. Nej, när du befann dig där så såg Gud dig och skrev upp alla dina dagar i sin bok!

Gud har skapat dina njurar! Gud sammanvävde dig i moderlivet! Du är ett mästerverk. En unik skapad människa. Du är underbart skapad. Detta vet du innerst inne i din själ!

- Du är en människa som Gud har stora planer för och han har aldrig menat att du skulle sluta ditt liv på en abbortklinnik innan det ens hade börjat!

Dina dagar är bestämda av Gud. Men även om de är bestämda så kan kirurgens kniv sätta stopp för Guds planer för ditt liv.

Men nu fick du födas. Låt då också andra få födas!

bönesida frälsningsbön böneduk läs: d it

När min fru och lille son dog så tog detta hårt på mig. Hårdare än man kanske kan ana, men om jag inte hade haft Jesus så skulle jag aldrig ha klarat av det.

Jag ska förklara detta med ett fantastiskt bibelord:

"Bröder, vi vill att ni skall veta hur det förhåller sig med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp." (1 Tessalonikebrevet 4:13).

Min fru Marie var frälst. Hon hade Jesus som sin Herre och Frälsare. Därför vet jag att jag en dag ska få se henne igen i himlen. Detta är mitt hopp. Men de som inte har detta hopp blir sorgen extra mörk och svår.

Det är inte lätt när någon anhörig dör. Tro mig. I Aftonbladet idag kan vi läsa om Carina och Björn Kyrk vars 18-årige son Jonas dog i cancer (hjärntumör). Efter detta har de fått brottas med försäkringskassan som ifrågasatte deras nödvändiga sjukskrivning. Överläkaren Stefan Holm skrev gång på gång intyg till försäkringskassan, men utan resultat.

Efter att min fru och son dog så blev jag akut sjukskriven. Lite senare började jag jobba 25 procent. Ytterligare senare började jag jobba 50 procent. Men sedan fick jag ett rejält bakslag som gjorde att jag blev sjukskriven 100 procent. Förmodligen började jag för snabbt att jobba.

"Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade." (Jesus i Matteusevangeliet 5:4).

Jag tror att sorg är nerlagd av Gud i människan. Den är naturlig och ingenting som man ska nonchalera bort. Den behövs och är viktig. Sörjer man inte så funderar jag på hur det egentligen är ställt.

Jag har en vän vars fru dog i cancer. Bara några veckor senare träffade han en ny kvinna som han senare gifte sig med. Det han gjorde var naturligtvis ingen synd men hur var det egentligen med hans sorg? Förr i tiden talade man om "sorgeår".

Sorgen är viktig och den ska naturligtvis inte övergå i sjukdom. När jag arbetade på Teneriffa träffade jag en äldre kvinna som var så besviken på Gud varför hennes man dog. Jag trodde att hennes man hade dött för några år sedan, men jag fick veta av henne att det var för tio år sedan!

Hennes sorg hade övergått i bitterhet och det är fel. Man måste kunna gå vidare. Klarar man det inte i sin egen kraft så är jag övertygad om att man kan få hjälp av Gud. Jesus själv säger ju att den som sörjer skall bli tröstad.

Har du sorg? Vänd dig till Jesus. Han vill trösta dig!

Läs mer: Marie och Joels död

bönesida frälsningsbön böneduk läs: ab it

Min 3-åriga dotter Desiré Åberg besökte sin mamma Marie och lillebror Joels grav på Skogskyrkogården i Jönsköping för att plantera blommor.

Här börjar Mikaela Eggimann gräva. Dessan står i högsta beredskap med en blomma medan Maritha Eggimann studerar arbetet.

Så ska det vara!

Lökarna ska också vara på rätt plats.

Klart! Dessan studerar de nyplanterade blommorna på sin mamma och lillebrors grav.

Allt om min fru Marie och sonen Joels död

"I Sverige och resten av västvärlden får 3-6 procent av alla gravida kvinnor havandeskapsförgiftning. I denna del av världen är det mycket ovanligt att kvinnor och barn dör av sjukdomen. Men enda botemedlet är att avbryta graviditeten och många barn tvingas därför att födas för tidigt." (SvD).

Jag tänker fortfarande varje dag på vad som hände två dagar innan julafton 2008. Då dog min fullt friska höggravida fru hastigt hastigt hemma och några timmar senare dog min nyfödde son Joel på sjukhuset. Båda dog i mina armar.

Svenska Dagbladet skriver idag om havandeskapsförgiftning. Många kvinnor och barn dör av detta runt om i världen, men i Sverige och i västvärlden är det mycket ovanligt att kvinnor och barn dör av sjukdomen.

Men det var inte havandeskapsförgiftning som min fru drabbades av. Det var fostervattenembolism. Det går inte att förutse och det har en hög dödlighet.

Att mor och barn dör i Sverige är ovanligt. Att mor och barn dör i fostervattenembolism är ännu ovanligare. "Det händer inte", sa en överläkare till mig.

Som jag skrev så tänker jag varje dag på detta, men jag mår bättre och bättre. Utan Jesus skulle jag aldrig ha klarat av det. Dessutom ger det mig tröst attveta att min fru Marie var frälst. Hon är idag hos Jesus i himlen. Där är Joel också.

En dag skall jag träffa dem igen!

Läs mer: Min fru Marie och sonen Joels död

bönesida frälsningsbön böneduk relaterat: svd1 ex it

Dagen efter det att Sofie Karlssons son avlidit skulle hon ha skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen. Det gjorde hon inte, eftersom hon inte orkade, och sjukpenningen drogs in.

Nu vill Alliansen ändra reglerna och införa "Lex Victor" eller en sorgepeng som ska vara i två veckor. 

- Det kommer bli en automatisk ersättning som man inte behöver ansöka om, säger Göran Hägglund till Aftonbladet. 

Jag har inte skrivit om Victor tidigare. Han hade cancer och dog i en ålder på 1,5 år. Men när jag läser om Alliansens förslag tycker jag att det låter jättebra.

Det är faktiskt svårt att ta initiativ när man drabbar någonting av sådant här. Jag vet efter att min fru Marie och lille son Joel hastigt dog två dagar innan julaftonen 2008.

Nu har det ändå gått bra för mig. Jesus har varit med mig i min sorg och gett mig tröst och stöd. Även trossyskon, släktingar, vänner och andra människor har hjälpt mig. Men utan Jesus skulle jag aldrig ha klarat det.

Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade. (Jesus i Matteus 5:4).

bönesida frälsningsbön böneduk relaterat: ab gp1 it 

I natt hade jag en märklig dröm.

Jag drömde att jag träffade min avlidna fru Marie och att hon sa till mig att hon hade det jättebra nu. Hon sa detta på sitt personliga sätt som hon brukade göra när hon skulle trösta mig för något.

Samtidigt drömde jag att jag hoppade på en studsmatta och slog volter på den högt i luften, hörde en fantastisk musik i bakgrunden (likt en filmmusik i en avslutningsscen), åkte i en bil som såg ut som en jeep, och såg henne som likt en guldfärgad staty, jag pekade på henne och jag sa: 

- Jag vill träffa dig igen.

- Ja, det ska du få, sa hon.

Det var dessa bilder jag minns från drömmen och det kan tyckas vara lite osammanhängande så som drömmar kan vara.

Först när jag vaknade nu tidigt på morgonen så tänkte jag inte så mycket på drömmen, men sedan dök den upp och jag minns den.

Då förstod jag faktiskt vad jag hade drömt.

- Jag drömde att min fru Marie är i himlen och att hon har det jättebra nu.

På en del bloggar och forum har jag märkt att de tror att jag har blivit "mer" kristen efter att min fru och lille son Joel hastigt dog. Men så är det inte. Jag levde ett överlåtet liv för Jesus innan och jag trodde på honom i 100 procent. Lika dant nu.

Men det som jag har vaknat upp för är att vi har inga garantier för morgondagen. Därför är det viktigt att vi är frälsta och har tagit emot Jesus i detta jordeliv!

Det hade min fru gjort. Därför är hon i himlen idag hos Jesus och har det "jättebra nu"!

Bröder, vi vill att ni skall veta hur det förhåller sig med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp. (1 Tessalonikebrevet 4:13).

Allt om min fru Marie och sonen Joels död

bönesida frälsningsbön böneduk it

Visste du att synd skadar och förstör dig? Eftersom det skadar och förstör dig så är det ett gott skäl till att inte hålla på med synd.

Jag tänkte på detta efter att ha läst om de "Sju värsta gravidsynderna" i Allt om barn. Innan jag läst om det så tänkte jag bara att nu använder de ordet "synd" för någonting som inte är synd. Grundsynden är att inte tro på Jesus.

Men jag tyckte att de prickade rätt, i varje fall de två första synderna: Sprit och rökning. Dettaskadar nämligen barnet. Sedan när jag fortsatte att läsa om opastöriserade ostar, vissa läkemedel, hård träning, så tänkte jag att sådant här skadar barnet. Inte bara barnet, utan människan med.

Och synd skadar och förstör dig. Men har du synd i ditt liv så kan du bli fri från den. Det enda du behöver göra är att ta emot Jesus och bli frälst.

Här håller jag min nyfödda dotter Desiré "Dessan" i min famn.

Sedan skriver Allt om barn om pappors när deras barn föddes. Då tänkte jag på med min dotter Desiré när hon föddes. Det var kamp innan födseln, men ack vilken glädje när hon kom.

Men jag tänkte också på min son Joel. På hans födsel fick jag inte vara med om eftersom min fru alla redan var död. Hanförlöstes med akut kejsarsnitt. Jag hann känna honom under några timmar innaan han dog i min famn.

Ibland glömmer jag bort att jag är en tvåbarnspappa. Jag har en 3-årig dotter här på jorden och en son i himlen. I himlen är Jesus, och där är min fru också. En dag skall jag själv dit.

Hur vet jag att jag kommer dit? - Jag tror på Jesus!

bönesida frälsningsbön böneduk läs också: aob12345 it 

Min dotter Desiré (Dessan) och jag har besökt min fru och sonen Joels grav på Alla hjärtans dag, eller Äktenskapets dag, som den också kallas. 

Här får du se några fantastiska bilder på min treåriga dotter när hon kommer till sin mamma och lillebrors snötäckta grav med blommor.

Efter min fru och sonens död har jag hela tiden pekat på Jesus. Utan honom skulle jag aldrig ha klarat av det. Naturligtvis har jag haft (och har) sorg. Och det har tagit mig hårt. Bland annat känner jag att jag har åldrats mentalt. Men Jesus har varit med mig hela tiden. Han har hjälpt både mig och min dotter.

Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade. (Jesus i Matteus 5:4). 

Bröder, vi vill att ni skall veta hur det förhåller sig med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp. (1 Tessalonikerbrevet 4:13). 

Tänk om man inte har detta hopp. Tänk om man inte har Jesus när det sker katastrofer av sådant här slag. Vem skall man då gå till? Det är mycket synd om sådana människor. DEt är ju hemskt och förskräckligt

Aftonbladet har gjort en intervju med Dogge Doggelito, hur hans liv rasade när hans fru Leonida dog. Han blev ensam med dottern Bianca.

I samband med bandets publikt största stund – turnén 2004 med Gyllene Tider – dog hans fru Leonida i cancer och lämnade honom ensam med dottern Bianca. Det slog undan benen på honom och, återigen, också då hade det kunnat gå helt åt helvete och höll på att göra det också. Rohypnol, hasch, marijuana, amfetamin, kokain… Han tog allt. (Aftonbladet).

Vad jag förstår enligt artikeln hade han inte Jesus att gå till med sin sorg för att få hjälp och tröst Istället gick han till drogerna som absolut inte kan hjälpa och trösta. Istället blev det värre.

Vi har ett löfte som tror på Jesus. Vi skall bli tröstade som sörjer. Dessutom har vi ett underbart hopp. Ett sådant hopp har inte de som inte tror. Se igen de underbara bibelcitaten som jag citerade.

- Det finns ett hopp för oss som tror på Jesus!

Läs mer

• Dessan vid mammas grav på Alla hjärtans dag
• Jesus älskar dig
• Bakgrunden till Alla hjärtans dag

bönesida frälsningsbön böneduk läs också: ab1 d it 

Min 3-åriga dotter Desiré (Dessan), har förvånansvärt mått bra och varit frisk hela vintern. Lite snuva har hon visserligen haft. Men nyligen hade hon några dagars feber. När hon blev bra från den fick hon vaccinsprutan mot den Nya influensan för den andra gången. Och då fick hon feber igen ett par dagar.

Idag sa Dessan på morgonen innan hon skulle åka till Dagis:

  - Pappa, jag längtar efter min mamma och min bäbis.

Hennes mamma dog två dagar innan julafton 2008. "Bäbis" är hennes lillebror Joel som dog några timmar senare i min famn.

Sedan ställde Dessan frågan:

  - Pappa, varför dog min mamma?

  - Det hände någonting i hennes kropp som gjorde att hon dog, svarade jag och då ställde Dessan den förunderliga frågan:

  - Hällde de kaffe på henne?

  - Kaffe? Nä, det tror jag inte, svarade jag lite förstummad.

  - Men jag tror det, sa Dessan.

När jag tänker efter så var min fru Marie en väldig "kaffetant". Jag vet inte om det var det som Dessan tänkte på.

Sedan skulle vi åka till dagis i vår bil. Då är vi tvungna att åka upp för en snörik backe från huset. Ibland är det svårt att komma upp på den så att vi kan fastna med bilen. Men det gick bra och då sa Dessan:

  - Det var bra att vi inte fastnade i snön.  Då hade vi fått sitta kvar där till sommaren. Och då hade vi fått sova i bilen.

bönesida frälsningsbön böneduk läs också: ab it 

En barnläkare på Astrid Lindgrens sjukhus åtalas idag för dråp på det lilla barnet Linnéa. Hon misstänkts ha påskyndat barnets död.

Fallet har blivit mycket uppmärksammat och blivit en debatt om dödshjälp.

Personligen tycker jag att man mänskligt sett ska i all sin makt försöka göra så mycket man kan för att hjälpa, rädda och uppehålla liv. Vi har idag avancerade tekniska hjälpmedel till vår hjälp. Detta fanns inte förr.

Min fru dog 2008 innan jul. Några timmar dog vårt nyförlösta barn Joel i min famn. Efter ett tag beslutade läkaren att upphöra med behandlingen.

Detta har jag tänkt på mer än en gång. Skulle jag tjatat och proppsat på att de skulle ha fortsatt med räddningsförsöken för min lille son? I det chocktillstånd jag då befann mig i kunde jag inte fatta några bra beslut så jag litade på vad den duktige läkaren sa och på sjukhuspersonalen. Alla var jättebra, men dessa tankar har kommit då och då till mig.

Min fru Marie var frälst och hon är i himlen idag, men jag hade svårt när det gällde Joel. Vart gick han? Han hade ju ännu inte hunnit ta emot Jesus. Men efter funderande och bibelläsning har jag förstått att han kom till himlen. Joel hade ju inte hunnit att synda.

Lilla Linnéa som dog på barnsjukhuset är också i himlen idag. Jag kommer i en senare artikel återkomma till ämnet med barn och himlen.

Video: De besökte himlen 

bönesida frälsningsbön böneduk läs också: ab12 svd12 gp sds it 

Desiré "Dessan" Åberg besöker sin mamma och sin lillebror Joels grav i snön på Skogskyrkogården i Jönköping.

Här börjar hon borstar av snön på gravstenen...

Snart klart...

Nu är det klart!

Läs också: Allt om min fru Marie och sonen Joels död.

bönesida frälsningsbön böneduk it

En veckotidning gjorde nyligen en intervju med mig angående vad som hände med Marie och Joel. Med anledning av detta sökte jag lite på fostervattenembolism på nätet och hittade beskrivningar från medicinskt håll om Marie och Joel och hur de dog.

Första exemplet som jag hittade på Google var från Rättsmedicin punkt nummer 9. Han som har skrivit det var han som obducerade Marie och Joel på  Rättsmedicin, Inst för Onkologi-patologi, Karolinska Institutet och heter Henrik Druid. Jag citerar några stycken ur hans text här:

Dödsfall orsakat av fostervattenembolism

En gravid kvinna föll plötsligt ihop livlös samma dag som hon skulle ha fött sitt barn. Återupplivningsförsök var resultatlösa. Man gjorde ett akut kejsarsnitt, men även fostret hade avlidit.

Vid mikroskopisk undersökning av lungorna noterades leukostas och flockigt, eller slingrigt hyalint material och cellskuggor, vilket väckte misstanke om fostervattenembolism.

Fostervattenembolism är en välkänd, men ytterst sällsynt graviditetskomplikation, som även med behandling har en signifikant dödlighet. De flesta fall av fostervattenembolism uppkommer i samband med själva förlossningen, och plötsliga dödsfall av detta slag torde vara mycket ovanliga. Utan rutinmikroskopisk granskning av lungorna hade diagnosen troligen inte misstänkts och utan de kompletterande färgningarna hade inte diagnosen säkert kunnas ställas.

Det andra exemplet hittade jag medlemsbladet för "Svensk förening för obstetrik & gynekologi på sidan 16. Jag citerar en del av texten här:

FALL 4

44 årig tidigare frisk och normalviktig 1-para. Graviditeten normal. Utan föregående symptom utvecklar kvinnan i fullgången graviditet en cirkulationskollaps i hemmet. HLR påbörjas i hemmet och fortsätter i ambulansen, där man ser aktivitet på EKG. Vid ankomst till sjukhuset knappt 40 min efter insjuknandet utförs ett perimortalt snitt, men vare sig mor el barn överlever.

Obduktion visar bild av fostervattenemboli. Dödsorsak direkt obstetriskt i form av fostervattenembolism.

Det som hände är alltså något mycket ovanligt så det är inte konstigt att det går läsa på nätet från medicinskt håll om detta och att de har Marie som exempel. Det är heller inte konstigt att olika tidningar intresserar sig av detta också.

Efter att det här hände med min fru och Joel kunde jag inte hitta så mycket på nätet om fostervattenembolism. Jag kunde hitta en tidning i Blekinge, Blekinge Läns Tidning, som hade skrivit om ett annat fall, men annars inte så mycket. Fallet i Blekinge klarade sig barnet, medan mamman dog. Det blev att jag skrev själv en hel del om fostervattenembolism, men nu kunde jag hitta mer. Två exempel var alltså från medicinskt håll om min fru Marie och sonen Joel Åberg.

Igår ringde det en kvinna till mig från Norrköping som jag inte kände. Hon hade varit inne och läst på min blogg och hemsida om Marie och Joel. Hon berättade för mig att hon aldrig har blivit så berörd och hon var fascinerad över min tro på Gud och Jesus.

Men jag säger det igen som jag har sagt förrut: Utan Jesus skulle jag aldrig ha klarat av det. Tron på Jesus har visat sig att fungera trots att jag har råkat ut för det här.

Läs allt om Marie och Joels död här!

bönesida frälsningsbön böneduk it

Idag är det ett år sedan min fru Marie och sonen Joel dog. De dog hastigt natten den 22 december 2008. Två dagar innan julafton. Om jag ska vara exakt så dog Marie i mina armar några minuter innan 24.00 natten till den 22 och Joel dog i mina armar 04.27 på morgonen.

Strax efter det hade hänt skrev jag kort att det var overkligt för mig det som hade hänt men att jag inte tvivlade en sekund på Guds och  Jesus existens. Det gör jag inte nu heller. Under året som har gått har Jesus varit med mig och min dotter Desiré (Dessan) hela tiden och gett oss tröst.

"Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade." (Ord av Jesus i Matt 5:4).

Jag kände Guds övernaturliga närvaro påtagligt efter den första tiden Marie och Joel hade dött. Så konkret har jag nog aldrig känt Guds närvaro tidigare. Mina vänner: Gud är verklig och det håller att tro på honom. Han sviker nämligen aldrig.

Gud var där och stöttade, men även mina kristna vänner. En del åkte flera mil för att komma och stötta och tusentals bad för mig och Dessan. Här är ytterligare ett bevis på att tron på Jesus fungerar.

Den första tiden efteråt var jag 100 procent sjukskriven, medan Dessan fortsatte att gå på dagis. Senare började jag jobba lite grann och ytterligare senare började jag jobba 50 procent, men i november blev jag sjukskriven heltid igen. Det tar hårdare än vad man kanske tror att få vara med om någonting sådant här.

Året som har gått har Dessan gett mig stor tröst och glädje. Hon är 3,7 år idag och en fantastisk tjej. Hon är glad, klok och intelligent, men det händer att hon fortfarande ropar efter mamma och gråter. Hon såg ju vad som hände när hennes mamma dog. Lång tid efteråt kunde hon prata om att "mamma låg på golvet".

Dessan och jag brukar besöka mammas och Joels grav i Skogskyrkogården i Jönköping. I somras vattnade hon blommorna, men även blommorna på gravarna bredvid. Hon är mycket medveten att det är mammas och Joels grav. Jag kommer aldrig att glömma att efter att kistorna hade sänkts ner i graven så stod Dessan tillsammans med oss andra och tittade ner i graven. Det finns en gripande bild på detta.

Under året som har gått så har jag berättat mycket om det som hände och att min kristna tro håller. Jag har även berättat det på möten och på denna hemsida, men även i tidningar som har intervjuat mig. Aftonbladet skrev om det bara några dagar efter att det hade hänt och nyligen skrev Jönköpingsposten om det. Efter jul kommer en annan tidning också att skriva om det.

Det som har hänt är väldigt ovanligt och "händer egentligen inte" som någon läkare uttryckte sig. Jag är inte besviken på Gud och Jesus, eftersom jag vet att det inte är han som har gjort det. Det var någonting annat som inträffade som gjorde att Marie och Joel dog.

Idag är Marie hemma hos Jesus i himlen eftersom hon trodde på honom. Detta har lärt mig att det gäller att vara frälst och ha Jesus eftersom man vet inte när man ska bryta upp och flytta. Vi har nämligen inga garantier för morgondagen. Joel som blev några timmar är också idag hos Jesus i himlen.

bönesida frälsningsbön böneduk it

Jag, pappa Christer, med min son Joel Åberg som levde några timmar.

I natt drömde jag att jag fick en sång från Gud som handlade om min son Joel. Jag sjöng sången och den var väldigt medryckande. I refrängen var Joels namn gång på gång med och jag tror att sången hade tre verser.

När jag vaknade så hade jag ingen penna till hands så jag försökte inte skriva ner den. Det är första gången jag drömmer om någonting sådant här.

I morgon, 22 december, är det exakt ett år sedan min fru Marie och sonen Joel Åberg dog. Om jag ska vara exakt så dog Marie några minuter innan tolv den 21 och Joel dog den 22 klockan 04.27.

Jag vet att både Marie och min Son Joel är i himlen och en dag ska jag åter får se dem.

bönesida frälsningsbön böneduk it

Snart är 00-talet slut och vi går in på 10-talet. Mycket har hänt under 00-talet som har berört oss. En del av det här är naturligtvis tidstecken. - Kommentera gärna dina minnen från 00-talet under artikeln!

Under 00-talet skedde mordet på Anna Lind, Barack Obama blev president, 11 septemberattacken, Irakkriget, Afghanistankriget, Tsunamin, oroligheter i Mellanöstern och Israel, Astrid Lindgren dog, Ingemar Bergman dog likaså Michael Jackson. Saddam Hussein avrättas. Alliansen fick regeringsmakten, Världsklimatet med den globala uppvärmningen uppmärksammas, reformerna i Europa leder till att flera östeuropeiska stater går med i EU, finanskrisen härjade friskt, homosexuella får rätt att gifta sig i Sverige, Saab hotas med nerläggning och paniken för svininfluensan spred sig, dessutom fick många länder sina medborgare att massvaccinera sig...

Själv gifte jag mig med Marie Åberg i det här årtiondet. Det var 2004, och 2006 fick vi vår önskade dotter Desiré. Natten till den 22 december 2008 dog min fru hastigt och likaså vår nyförlöste son Joel. Men jag kan frimodigt säga att hela det här året, men även hela årtiondet, har Gud varit med och burit mig.

Många människor har blivit frälsta på 00-talet runt om i världen. Och många under har skett. Jag hörde idag av en god vän som berättade för mig att Södermalmskyrkan i Stockholm har bett till frälsning med 600 personer under året som ligger bakom (2009). Det är helt enkelt fantastiskt.

Själv var jag med om helt fantastiska frälsningsunder i Smålandsstenar då den helige Ande föll över människor och gav dem syndanöd. Många av dem som blev frälsta lät sig senare döpas. Bland annat döptes 5 stycken i G:A Hjälmseryd.

Många har också blivit frälsta när de har besökt den här hemsidan och bloggen. Flera har också blivit frälsta när de har besökt chatten. Frälsningen är det största under som någon kan få vara med om, så egentligen när vi ser tillbaka på 00-talet borde vi lyfta fram alla fantastiska frälsningsunder som Jesus har gjort.

Kommentera gärna något minne du har från 00-talet! 

bönesida frälsningsbön böneduk läs också: ab wp it 

Jag har efter nästan ett år fått de båda fakturorna för Marie och Joels begravning. Det kan vara intressant att veta vad en begravning kan kosta så här kommer siffrorna.

Begravningskostnader för Marie och Joel

• Maries kista 6100 kr
• Joels kista 1400 kr
• Program 600 kr
• kistläggning 575 kr
• Dödsannons (två tidningar)  5693 kr
• Maries Kistdekoration 1800 kr
• Joels kistdekoration 400 kr
• handbuketter 70 kr
• Officiants resa 1434 kr
• Officiantblommor 180 kr
• Trumpetmusik 500 kr
• Förtäring 3685 kr
• Kakor till minnesstunden 405 kr
• Hyra av Hovslätts pingstkyrka 1200 kr
• Transport 1500 kr
• Tackannons 2033 kr
• Gravsten 14000 kr
• Representant på begravningen 2400 kr
• Byråns arbetskostnad 4650 kr
• Maries bouppteckning 3200 kr
• Joels bouppteckning 2000 kr

Hela summan går på 55 520 kronor.

(Jag hade en del andra kostnader också som jag inte har med här).

Det som min fru Marie och sonen Joels död har lärt mig är att vi har inga garantier för morgondagen. Därfär är det väldigt viktigt att man i det här livet har tagit emot Jesus Kristus och är frälst. En dag kan det nämligen vara försent.

Han säger ju: Jag bönhör dig i rätt tid, och jag hjälper dig på frälsningens dag. Se, nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag. (2 Kor 6:2).

Läs mer om Marie & Joels död här.

bönesida frälsningsbön böneduk it

Veckans fråga här i spalten bredvid som lyder "Ser du fram mot julen?" har jag inte själv svarat på. I skrivandets stund har den fått 530 röster.

Anledningen till att jag inte har svarat på den beror på att den är för mig svårt att svara på av flera anledningar.

Förra året så dog min fru och lille son två dagar före julafton. Detta kommer alltid följa med mig. kanske också för min lille dotter Desiré som idag är 3,6 år. Hon såg när hennes mamma dog i på sovrumsgolvet. Det händer fortfarande att hon gråter och ropar efter mamma.

Hur julen blir i år vet jag inte. På julafton kommer vi åka till Dessans kusiner, och mellandagarna till min släkt. Dessutom kommer vi också åka till familjen som brukar ta hand om Dessan. De har blivit en riktig extrafamilj för henne.

En annan anledning som är svårt för mig att svara på frågan är att jag inte ser på julen utan på Jesus Kristus. Julen firas visserligen i kristna led till minne av Jesus födelse, men mycket krims krams som utgör julen kan ta bort blicken från Jesus. Dessutom utgör julen mycket av tomtedyrkan och annat hedniskt som inte tillhör kristen tro.

Ytterligare en anledning som är lite svårt för mig att att svara på frågan är att Jesus faktiskt inte föddes på julen! Han föddes någon annan tid på året. Men att han verkligen föddes det vet jag. Jag har själv mött honom och fått mitt liv förvandlat!

Julen är en hednisk högtid som Katolska Kyrkan försökte kristna genom att lägga Jesus födelsefirande på den. Med tanke på all hedniskt och kommersialism som julen utgör idag så är jag inte riktigt säker på att de har lyckats.

Men det som jag ser fram mot är att fira Jesus och lyfta fram honom. Han är världens Frälsare och endast i honom får vi ljus, frälsning och evigt liv.

bönesida frälsningsbön böneduk läs också: ab hd it 

Det börjar närmar sig jul och julskyltningen är full gång på sina håll. All den här kommersen år efter år... Själv har jag varit på ett bra möte i pingstkyrkan idag så jag har inte sett skymten av någon julskyltning. Vet faktiskt inte om den har börjat här i stan där jag bor.

Annars kommer min jul säkert bli lite annorlunda i år. Då kommer det vara ett år sedan fru och lille son dog. De dog två dagar innan julafton. Men jag tror att det kommer gå bra i jul. Jag har nämligen ett himmelskt hopp. De är i himlen och en dag ska jag återse dem.

Jag har en mycket viktig fråga om julen i min avdelning om högtider: Jesus blev människa. är det därför du firar jul? Jag vet att Jesus inte föddes under julen utan i en annan tid på året, men att han verkligen föddes, det vet jag.

Nu brukar vi påminnas om att Jesus kom hit till jorden under julen, och även då ska vi påminnas om varför han föddes - han föddes för att dö på ett kors!

Detta avslöjas när de visa männen kom till honom. De hade guld, rökelse och myrra. Myrra skulle användas till hans begravning. När vi firar jul bör vi inte bara fira hans födelse, utan också om hans död och uppståndelse.

Jesus lever idag. Han är stor och mäktig. Han är Konungnarnas Konung och Herrarnas Herre. Genom tron på honom blir vi frälsta och förlåtna.

bönesida frälsningsbön böneduk läs också: dn1 svd1234 ab ex it 

I december är det ett år sedan då Marie och Joel dog, men jag vet att de inte befinner sig i graven. Utan de är hos Jesus i himlen. Denna video pekar på detta.

Det är på grund av korset som himlen har blivit en verklighet för oss. För utan korset så hade det inte funnits en himmel för oss. Det var på korset Jesus gav sitt liv och beredde en ny levande väg in i det allra heligaste.

Här bredvid ser du en fantastisk bild på korset som står i Skogskyrkogården i Jönköping. Bilden fotograferades efter att vi hade gjort ordning Marie och Joels grav för några dagar sedan.

Det var på korset i Jerusalem som Jesus göt sitt blod för oss. Hans blod renar från all synd.

Jesus lever idag, han är uppstånden, men han har märken efter korset fortfarande, Spikhålen i händerna och fötterna är kvar. Spjutsåret i sidan är kvar. Dessa tecken på hans kropp kommer bestå evigt som ett bevis för vad han en gång har gjort för oss.

Tack vare detta kors är himlen en verklighet för oss idag. Ska du ta emot Jesus Kristus och tacka honom för vad han har gjort?

bönesida frälsningsbön böneduk it

Alla helgons dag är ett firande som kommer från Katolska Kyrkan. De införde en dag till att fira alla helgon eftersom de hade blivit så många. I början fick varje helgon en egen dag, men på 800-talet var det redan trångt i kalendern, så då beslöts det att skapa en alla helgons fest för de som inte kunde få egna dagar! Men sedan övergick det i att fira alla människor som hade dött. Dessutom bad man för de döda att de skulle bli räddade.

Men detta vet vi är en villfarelse, för var man inte frälst här på jorden kan man inte bli frälst efter när man har dött, hur mycket böner det än sänds upp.

Alla helgons har sina rötter i halloweenfirandet! Katolska Kyrkan försökte "kristna" denne hedniska högtid genom att göra den till kristen. Resultatet av detta ser vi idag: Stor förvirring! Katolska Kyrkan har bland annat också försökt kristna julen, som från början också var en hednisk högtid. Inom parentes kan jag slänga ut här: Visste du att Jultomten härstammar från Katolska Kyrkan?

I Sverige firas alla helgons dag på den lördag som infaller mellan 31:e oktober och 6:e november. Det har gjorts sedan 1953. I Finland kommer Alla helgon-firandet på femte plats då finländarana går i kyrkan. Hur det är i Sverige, vet jag inte. I sverige så är det en dag, men i Katolska Kyrkan så är det två dagar: Alla helgons dag och Alla själars dag.

Det hjälper inte att du tänder ljus eller ber för de bortgångna själarna, även om det är fint att tända ett ljus för sina bortgångna nära och kära.

Marie och Joel Åbergs grav.

Själv kommer jag i Alla Helgon gå till graven där kropparna efter min fru och lille son ligger. Jag kommer att lägga en bukett blommor. Krans och ljus har vi alla redan på graven.

Nej, jag kommer inte att tala till graven eftersom varken min fru eller vår son ligger där. Möjligen kommer jag att sända upp en bön till himlens Gud.

Min fru och vår lille son är i himlen idag. Detta ger mig tröst och hopp. Jag vet att jag en dag ska få återse dem i himlens land. Tänk vilken underbar dag.

Det är detta hopp som man har när människor här på jorden var frälsta. Var de inte frälsta här så kommer vi faktiskt inte möta dem i himlen sen. Det är här på jorden du avgör dig.

Detta har blivit aktuellt för mig efter att min fru hastigt hade dött. Vi har inga garantier för morgondagen. Därför är det viktigt att vi har allting klart med Gud genom Jesus Kristus här på jorden.

Bibeltexter som används i Alla helgon i Svenska Kyrkan:

Ladda ner fil för att få veta mer:
Halloween och Alla helgons dag

bönesida frälsningsbön böneduk tidning: hd1 d it

På denna video berättar jag själv vad som hände när min fru och lille son dog natten den 22 december - två dagar innan julafton förra året.

Det har nu gått ett tag sedan min fru och son hastigt dog två dagar innan jul förra året. Det går inte en dag som jag inte tänker på detta. Faktum är att jag tänker stor del av dagarna igenom på vad som hände.

Fortfarande kan min dotter Desiré, som är lite mer än tre år nu, gråta efter sin mamma. Särskilt när hon blir trött. Min dotter såg stor del på vad som hände.

Min fru dog höggravid hemma natten till den 22 december, vår son Joel som förlöstes med kejsarsnitt dog några timmar senare. Han var jättefin och välskapt. Under hela graviditeten mådde min fru jättebra. Orsaken till hennes och Joels död var fostervattenembolism.

Utan Jesus Kristus hade jag aldrig klarat av det. Visserligen sa jag på sjukhuset under den omtumlade natten att "ni får drogar ner mig", vilket de inte gjorde, men utan Jesus Kristus hade jag aldrig klarat av det. Då hade de fått lägga in mig och "droga ner mig".

Jag och min fru var gifta i fyra år. Hon var ett bönesvar och en fantastisk gåva till mig. Idag är hon hemma hos Jesus i himlen. Händelsen har fått mig att vakna till över att vi inte har garantier för morgondagen. Därför är det väldigt viktigt att vi har tagit emot Jesus och är frälsta. När vi väl är döda så är det försent. Det är här och nu på jorden vi tar emot Jesus, inte senare.

I Allt om barn kan du läsa en annan tragisk historia, om Björn Wikström som miste sin fru och nyfödda dotter i en bilolycka. Han och hans äldsta dotter överlevde. Dessutom finns det ett reportage i Aftonbladet om fotbollspelaren Henrik Larsson som misste sin bror för ett tag sedan.

En sak som har hjälpt min sorg och som har varit väldigt viktigt, är förutom mina vänner och annan hjälp, är helt enkelt tron på Jesus och himlens verklighet. Detta gör att det finns ett hopp så att jag inte behöver sörja på samma sätt som de som inte har något hopp.

Bröder, vi vill att ni skall veta hur det förhåller sig med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp. (1 Tess 4:13).

Vi brukar gå till mammas och Joels grav på Skogskyrkogården i Jönköping. Där vill "Dessan" som jag och min fru brukade kalla henne för, att vattna blommorna på graven med en stor grön kanna. Efter att hon har vattnat färdigt brukar hon gå till gravarna bredvid och vattna dem också!

Lär mer:
Allt om min fru Marie och sonen Joels död

bönesida frälsningsbön böneduk tidningar: ab aob it 

Martin Nilsson från Torhamn var en av de bibelskoleelever som överlevde Estoniakatastrofen 1994.

Idag är det 15 år sedan M/S Estonia Sjönk i Östersjön söder om finska Utö. Jag har berättat i en tidigare artikel att det fanns funderingar på att jag skulle ha varit med på den resan. Men av någon anledning blev det inte så.

För några dagar sedan fick jag veta av min svägerska att min fru Marie, (som jag då inte hade träffat), hade också funderingar på att vara med på den resan, men hon valde istället att resa till Israel. Långt senare träffades Marie och jag och 2004 gifte vi oss. Två dagar innan julafton 2008 dog min höggravida fru plötsligt och vår nyförlöste son dog några timmar senare.

Jag kände inga andra som var med på resan förrutom de två pastorerna Leif Svensson och Lennart Carlsson som omkom. (Det var Leif Svensson som ville att jag skulle ha följt med på resan). Senare lärde jag känna Martin Nilsson från Torhamn som överlevde. Du kan läsa om honom här i en intressant artikel i tidningen Dagen.

Naturligtvis hopar sig frågorna när katastrofer inträffar, men låt mig slå fast en gång för alla: Det är inte Gud som sänder katastrofer. Det är väldigt oförskämt, högmodigt och okunnigt att anklaga Gud för någonting sådant hemskt och ont! Jesus ger liv - inte död!

Men när, eller om, katastrofer inträffar så är det viktigt att ha klart med Jesus. Flera av dem som var med på Estonia hade det klart med Jesus. Inte minst av de bibelskoleelever som var med. När de dog så gick de inte förlorade, utan de kom hem till Jesus i Himlen.

Det var 852  som dog varav 551 svenskar. 989 personer fanns ombord. Alltså var det bara 137 människor som överlevde.

Katastrofer kan inträffa både för de goda och de onda. Ingen har garantier, därför är det viktigt att ha allting klart med Jesus.

Läs också:
Jag reste inte med M/S Estonia 

bönesida frälsningsbön böneduk tidningar: d dn gp12 blt1 ab1 kt it 

Det är vanligt att anhöriga bloggar och skriver om sina döda anhöriga och sorg på nättet. På det viset "lever" de döda vidare på nätet. Men detta är ju inget äkta liv. Faktum är att man kan få ett äkta evigt liv, även efter att man har dött.

Men för att få det äkta eviga livet så måste man ta emot detta liv redan här och nu på denna jord. och det äkta eviga livet är Jesus.

Jag har skrivit en hel del om min fru marie och sonen Joels död, dessutom livet för min dotter Desiré och mig efteråt här på denna sajt. Men min blogg och hemsida är ingen sorgesajt som inte kan ge något hopp. Den ger hopp eftersom den pekar på Jesus Kristus.

Det står i bibeln att om man tror på Jesus så behöver man inte sörja som de andra som inte har något hopp. Jag har sörjt, och sörjer, men jag sörjer med hopp, eftersom jag vet att min fru Marie var frälst och trodde på Jesus.

Jag har skrivit flera gånger innan att om min fru inte hade varit frälst så hade hon aldrig haft möjlighet bli det den natten då hon dog. Allt gick så snabbt. Hon var höggravid och alla tecken tydde på att hon mådde bra och att allting skulle gå bra, men någonting hände plötsligt den natten som gjorde att hon dog. Några timmar senare dog den nyförlöste sonen Joel. Detta var vid jul förra året.

På måndag ska jag börja på mitt jobb igen efter fem veckor lång semester, men jag kommer fortsättningsvis vara sjukskriven deltid ett tag framöver på grund av allt det som har hänt.

Utan Jesus Kristus skulle jag faktiskt inte ha klarat det. Han ger mig hopp, och det är på honom jag pekar, eftersom han vill också ge dig hopp.

Vi brukar gå till mammas och Joels grav på Skogskyrkogården i Jönköping. Där vill "Dessan" som jag och min fru brukade kalla henne för, att vattna blommorna på graven med en stor grön kanna. Efter att hon har vattnat färdigt brukar hon gå till gravarna bredvid och vattna dem också!

Allt om min fru Marie och sonen Joels död
Sommarbilder på min dotter Desiré "Dessan" Åberg
Mitt vittnesbörd

bönesida frälsningsbön böneduk tidning: ab1 it

Jag medverkade i Ulvsmålafestivalen på torsdagskvällen i Blekinge. Jag vittnade om Jesus och vikten över att vara frälst eftersom vi inte har garantier för morgondagen. Detta med tanke på att min fru och lille son hastigt dog innan jul förra året.

Jag sjöng också tre sånger. Jag återkommer till detta i en artikel längre fram och kommer då ha med en videoupptagning med min medverkan.

Tyvärr finns det inga bilder på mig just nu från torsdagskvällens möte eftersom jag glömde fotografera mig själv! Men bilderna här under hann jag med att fota!

Konferencier var Bengt Alsterlind, känd från bland annat tv-serien Hajk.

Erik Lihm och Thomas "Blomman" Broström kompar till Tjurkös Singer.

Den kände artisten och italienaren Eddie Oliva medverkade.

Erik Lihm, som har varit med i Vikingarna, sjöng och spelade.

Ikväll kommer jag att medverka i Ulvsmålafestivalen nere i Eringsboda, Blekinge. Jag kommer att berätta mitt vittnesbörd när min fru Marie och sonen Joel dog strax innan jul förra året.

Då kommer jag att stryka under hur viktigt det är att vara frälst och att tron på Jesus håller!

Dessutom kommer jag att spela och sjunga några sånger om himlen! Tänk att Himlen är en verklighet!

Läs mer:

• Mitt vittnesbörd del 10: Jag miste halva min familj
• Allt om min fru Marie och sonen Joels död 
• Stugmötet varade i 4,5 timme hos Blomman i Ulvsmåla

Se också: Ulvsmålafestivalen

bönesida frälsningsbön böneduk tidning: blt it 

Dessan, 3 år, vattnar sin mammas och lillebrors grav.

Det gör ont i mig att läsa när barn far illa och dör. Det gjorde ont i mig innan min egen nyfödde son och fru dog innan jul förra året.

I Aftonbladet kan du läsa om Lucas, 4  år, som dog på grund av att han hade en kraftig cancer-tumör som läkarna först missade trots att de hade röntgat honom flera gånger.

Själv dog min nyfödde son några timmar gammal efter att min fru hade dött. Vi hade bestämt att han skulle heta Joel eftersom jag var övertygad om att det var en pojke som vi väntade på.

Han var så fin. Svart hår, 55 centimeter lång och vägde cirka 3.800 gram. Vid ett tillfälle tittade han också upp där han låg i min famn. Klockan 4.27 den 22 december 2008, två dagar innan julafton, dog han i min famn.

Varför drabbas oskyldiga så här hårt? Ja, inte ska vi skylla på Gud, utan det är någonting annat som orsakar detta. Kom ihåg att Jesus ger liv - inte död. Hans vilja är alltså att vi ska må bra och leva.

Kanske säger någon att det var Guds tid för dem att tas hem till himlen, men sådana uttalanden är bara dumheter. Ingen ska få mig att tro att Joel, Lucas eller till och med min fru hade levt sina fulla dagars mått. Nej, skyll inte på Gud.

Jag skyller inte på Gud. Jag vet att han finns och Jesus är min Frälsare. Hade jag inte haft honom att gå till så hade jag inte haft någon. Tänk vad hemskt om man inte har Jesus när man möter katastrofer. Till vem skall man då gå till?

Men har man Jesus så går man hem till Gud när man dör, antingen efter att man har levt sina dagars fulla mått, eller om man dör i förtid. Min tröst är att min fru hade Jesus. Hon var frälst och är hemma hos Gud idag.

Det händer fortfarande att min dotter Desiré, 3 år, gråter efter sin mamma. Hon gjorde detta i morse då jag hjälpte henne att klä sig innan hon skulle iväg till dagiset.

Vi brukar gå till mammas och Joels grav på Skogskyrkogården i Jönköping. Där vill "Dessan" som jag och min fru brukade kalla henne för, att vattna blommorna på graven med en stor grön kanna. Efter att hon har vattnat färdigt brukar hon gå till gravarna bredvid och vattna dem också!

Be gärna för Lucas anhöriga som har drabbats av stor sorg.

Läs mer här om min fru och sonen Joels död.

bönesida frälsningsbön böneduk ab it

Michael Jacksons kropp ska visas upp för allmänheten på hans ranch Neverland. Kommer detta få tyst på rykterna om att han inte är död? Inte säkert eftersom en del kanske ändå säger att han inte är där eftersom de kommer att tycka att kroppen ser lite annorlunda ut.

Men en död kropp är annorlunda eftersom människan inte är där! När jag såg kroppen efter min döda fru på sjukhuset så såg jag alldeles riktigt hennes kropp, men hon själv var inte där eftersom hon hade flyttat hem till Herren Jesus.

"Men vi är ändå vid gott mod och skulle hellre vilja flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren." (2 Kor 5:8). 

Jag kände på hennes panna. Den var kall. Jag kände på hennes hand. Den var kall. Kroppen var död, men hennes ande var levande och nu var hon hemma hos Gud. Jag kan vara säker på detta eftersom min fru Marie var frälst och tillhörde Jesus.

"Liksom kroppen utan ande är död..." (Jak 2:26).

Hur det var med Michael Jacksons tro vet jag inte. Han har visst en bakgrund av Jehovas Vittnen och lär på senare tid ha konverterat till islam. Men vi som läser bibeln vet att endast Jesus kan frälsa och har vi honom så kommer vi till himlen när vi dör.

bönesida frälsningsbön böneduk tidningar: gp1 d vg db p12 ab1 dn123 it

Min fru Marie och vår son Joels grav ligger på Skogskyrkogården i Jönköping.

Efter en kort tid så har ett andra flyplan störtat i sommar med förmodligen 158 döda... Tunneltragedin i Sunnmøre... I en tågexplosion i Italien har 10 dödats och ett 50-tal blivit skadade... I sommar verkar det som att det händer många katastrofer.

Åter igen påminns vi om döden och att vårt liv här på jorden när som helst kan ta slut. Är du medveten om det och har du allting klart med Jesus?

Att det händer många katastrofer borde få oss att vakna till och omvända oss till Gud, för det är väl inte så att människor är rotade i den förstockelsen som finns beskrivet i Uppenbarelseboken? Trots alla katastrofer där ville de inte omvända sig.

"De andra människorna, de som inte dödades av dessa plågor, omvände sig ändå inte från sina händers verk så att de upphörde med att tillbe onda andar och avgudabilder av guld, silver och brons, sten och trä, som varken kan se eller höra eller gå." (Upp 9:20). 

Nu har jag inte sagt att Gud sänder katastrofer. Det gör han inte. Jesus är liv - inte död, men när katastrofer sker borde vi vara ödmjuka och omvända oss till Gud och ta emot hans Son Jesus Kristus. Jesus är enda räddningen för oss människor.

Jag har själv på ett drastiskt sätt blivit påmind om dödens hänsynslöshet då min fru och vårt nyfödda barn dog två dagar innan julafton förra året. Vi har inga garantier för morgonndagen och vårt jordliv är faktiskt inte långt. Det är här på jorden som vi måste förbereda oss för evigheten. Enligt bibeln blir det 70 eller 80 år om det blir långt. Själv har jag bestömt mig att jag ska ha evigt liv tillsammans med Jesus Kristus.

En annan händelse som påminner om oss att vi ska dö en dag är Michael Jacksons död. Spekulationerna är som jag tidigt sa full gång om hans död. Allt går med otrolig fart och ena nyheten spottas ut efter den andra så att det inte går beskriva allt här. En del som inte vill se honom död tror att han reser sig upp i helikoptern när hans kropp förs bort. Eller är det bara arrangerat för att mytbildningen om Jackson ska bli ännu mer?

Jag läser i tidningarna att det har blivit en självmordsvåg efter Michael Jacksons död. Många fans årkar inte leva. I en tidigare artikel har jag skrivit om den tomhet som människor har som inte har Jesus. Här avslöjas den tomheten tydligt om man sätter sitt hopp till någon annan än Jesus.

Vilket fall som helst så föds vi människor, lever och dör, men Jesus föddes för att dö och sedan uppstå igen. När vi tar emot den levande Jesus blir vi frälsta och en dag ska vi uppstå!

Vi har en uppstånden och levande Frälsare. Det är inte till någon gammal grav vi går till och söker efter några gamla benbitar efter en apostel och dyrkar dessa ben. Nej, vi dyrkar en levande Jesus som vi dessutom har en relation till.

Jag har märkt att en del kommentarer på denna sida har missförstått och kallar Jesus för religion. Han är ingen religion - Han är Frälsaren. Och när man tror på Jesus blir man inte religiös. Man blir frälst!

- Livet med Jesus är garanterat ett fantastiskt liv! 

bönesida frälsningsbön böneduk tidningar: gp1 dn12 svd12 ex1234  ab123 db1  vg123  vl12  d it

Detta sena blogginlägg försvarar jag mig med att jag inte kunde sova inatt på grund av värmen!

Jag är själv hemma. Min dotter Desiré, 3 år, är tillfälligt hos sina kusiner vid havet. Hon mår kanonbra där och har inte så vitt jag vet frågat efter sin pappa en enda gång. Snyft. Få se hur länge jag klarar av att vara borta från henne.

Här cyklar Desiré för andra gången ute på sin cykel som hon fick i födelsedagspresent. Det går ju riktigt bra!

Hon har ju bara mig nu, på grund av att min fru - hennes mamma dog hemma två dagar innan julafton. Och några timmar senare på sjukhuset dog vår nyförlöste son Joel. När mamma låg på golvet så såg Desiré vad som hände. Efter detta har hon flera gånger sagt att "mamma ligger på golvet".

Så det är inte konstigt att jag påminns om det när jag läser att Michael Jacksons barn såg honom död hemma. För övrigt tycker jag att det är osmakligt att visa en död Michael Jackson på en bår i många av världens tidningar. Förmodligen har den eller de som har upphovsrätten till bilden tjänat massor av pengar.

När Expressen för några år sedan fotograferade en döende Anna Lind på en bår så tog de efter ett tag bort bilden från nättidningen. Vid det tillfället hade Expressen en högre moral!

Här vattnar 3-åriga Desiré blommorna på sin mammas och lillebror Joels grav. Hon ville gärna att jag skulle fotografera henne när hon vattnade blommorna som vi hade köpt.

För att komma till mammas och Joels grav så måste vi köra in på en väg i Skogskyrkogården i Jönköping. Korset längst bort är väldigt talande och vackert!

Efter att min fru och Joel dog så har jag blivit väldigt medveten om att vårt jordeliv är kort och att vi behöver bli medvetna över att vi när som helst kan bryta upp. Därför är det viktigt att vi har Jesus Kristus i våra liv så att vi är redo.

Vi har inga garantier för morgondagen. Nu har det hänt en olycka med flera döda i en tunnel i Norge. En annan gång sker det en annan katastrof i ett annat land - eller till och med i samma land. Vi har inga garantier. Åter igen är det viktigt att vi är frälsta och har tagit emot Jesus.

För har vi Jesus så kan man säga som jag sa till en fotograf:

- Även om man är kristen så kan man råka ut för katastrofer. Jag är beviset för det, men då har man Jesus!

bönesida frälsningsbön böneduk tidningar: ex1 svd123 db123 vg123 ab12345 it

Svininfluensan härjar, skördar offer och skrämmer slag på människor. En skotsk kvinna dog nyligen. Dagen efter dog hennes två veckor gamla son.

Onekligen tänker jag på min situation när min egen fru och lille son dog två dagar före julafton förra året. Min höggravida fru Marie drabbades av fostervattenembolism. Hon dog hemma i mina armar och några timmar senare dog vår nyförlöste son Joel på sjukhuset - också i mina armar.

För några dagar sedan skrev min vän David Winther på bönesidan att han och hans fru hade mist sitt barn som de hade väntat på - sonen Hector. Han skriver också om detta på sin nyöppnade blogg hector.winther.tv.

Vi vet inte vad vi kommer bli utsatta för här i livet och vad vi kommer få gå igenom. Detta påminner mig än en gång om att vi behöver ha allting klart med Jesus Kristus. Han ger oss en trygghet här i livet, och en dag en trygghet i evigheten. Dessutom har vi Jesus att gå till om vi blir drabbade av katastrofer.

När Aftonbladet skrev om vad som hände med min fru och lille son så sa jag till fotografen som kom för att fotografera mig och min dotter Desiré:

- Även om man är kristen kan man bli drabbade av katastrofer. Jag är ett bevis på det, men då har man Jesus!

Nyligen sa min dotter Desiré, 3 år:

- Jag har inte min mamma, men jag har dig pappa. Det är bara du och jag nu.

bönesida frälsningsbön böneduk ab it

Innan Dessan, (Desiré), och jag åkte till "Barnens dag" i Hovslätts pingstkyrka så stannade vi till vid Marie och Joels grav. Då visade det sig att gravstenen hade kommit på plats.

Det var första gången som Dessan och jag såg gravstenen. På bilden håller Dessan en liten blomma som hon hade plockat framför graven på gräsmattan.

Min svägerska, Maries syster, hade lite önskemål om gravstenen men annars har jag själv valt hur den skulle se ut. Att korset skulle vara med var en självklarhet. För utan kors ingen himmel och uppståndelse. Korset är en underbar segersymbol. Det var på korset Jesus dog för alla människor för att försona de med Gud. När vi då tar emot Jesus blir vi frälsta, förlåtna och försonade med Gud. Marie var verkligen frälst. Hon hade Jesus som Herre och jag vet att hon är hemma hos honom nu.

Nallen jämte Joels namn var ett önskemål från min svägerska. Jag tycker att den passar bra. Den  talar om att Joel var ett litet barn. Detta lilla barn är hemma hos Jesus i himlen nu.

Läs också:

• Video: Jag berättar om min fru Marie och sonen Joels död
• Allt om min fru Marie och sonen Joels död

bönesida frälsningsbön böneduk it

Tron på Jesus fungerar! Detta har jag verkligen fått erfara då min fru Marie och sonen Joel dog två dagar innan julafton förra året.

På ett stugmöte i Ulvsmåla spelade jag gitarr, sjöng och vittnade om att tron på Jesus håller vad man än får gå igenom. Del fyra av dessa 5 videor tar jag upp händelserna då min fru Marie och sonen Joel dog.

De övriga videorna sjunger och spelar jag och berättar om min dotter Desiré och andra händelser.

Del 1

Inledningen av mitt vittnesbörd om mina uppelevelser i samband med att min fru och sons dödsfall berättar jag lite om Andens närvaro, om min dotter som tar hand  om mig och sjunger sångerna "Halleluja, Du bor i mig" och "Är det sant det finns en himmel?".

Del 2

Vi sjunger sången "Jag skall aldrig dö".

Del 3

Här berättar jag om min dotter Desiré.

Del 4

På den här delen berättade jag om min fru Marie och sonen Joels död och att tron på Jesus fungerar.

Del 5

Efter mitt vittnesbörd sjöng vi sången "Hela himlen är öppen över mig".

Det är Tomas "Blomman" Broström som kompar till sångerna.

Läs också:

• Dessan ser mammas och lillebrors gravsten första gången
• Allt om min fru Marie och sonen Joels död

bönesida frälsningsbön böneduk it

Idag fyller min dotter Desiré "Dessan" Åberg 3 år. Tidigt i morse tjuvstartade hon paketöppningen med några presenter. I de paketen var det en sagobok, kläder och en leksakskamera. Hon kommer få mer paket senare idag med tårta, ljus och ballonger plus lite käk.

Klädpaketet var från vänner som min fru hade. Kläderna var perfekta (hon har på sig dem på bilden) och i perfekt storlek, utom strumpbyxorna. De var för stooora!

Desiré föddes på jag och min fru Maries bröllopsdag. Vi gifte oss 2004 på pingstafton, och två år senare föddes Desiré - den önskade. Förra året dog min fru och Dessans mamma plus hennes lillebror Joel två dagar innan julafton. Det blir alltså Dessans första födelsedag utan sin mamma.

bönesida frälsningsbön böneduk it

Igår sa min dotter Desiré 3 år till mig: "Om något händer dig skulle jag bli ledsen". Gripande eftersom hennes mamma och min fru Marie och vår lille son Joel dog två dagar innan jul förra året.

Idag har två släktingar ringt och grattat Desiré genom mig eftersom hon idag har namnsdag. Innan min fru och jag visste att det var en dotter som vi väntade på hade vi pratat om namnet "Desiré". När de sedan beräknade vilken dag hon skulle födas kom de fram till att det var den 23 maj då "Desirée" har namnsdag. Men hon föddes inte då, utan den 29 maj, som är jag och min frus bröllopsdag!

Desiré fick sitt namn eftersom hon var ett mycket önskat barn av oss. Namnet betyder "Den Önskade". Sedan finns det en djupare tanke också. Jag själv var inte önskad när jag föddes, men av Gud var jag det. Vi är alla önskade av Gud och han har en unik plan och kallelse för våra liv.

bönesida frälsningsbön böneduk it

Min dotter Desiré som fyller 3 år den 29 maj ritade idag en fantastisk teckning! Hon satt mitt emot mig när jag uppdaterade bloggen och ritade. Sedan gav hon mig den färdiga teckningen och förklarade för mig vad hon hade ritat.

Den största figuren är pappa, den lite mindre är mamma och Dessan är figuren i det vänstra hörnet!

Desiré miste sin mamma och lillebror när de dog två dagar innan julafton förra året. Därför blir det så mycket mer gripande när hon tecknar familjen som hon minns den.

bönesida frälsningsbön böneduk it

Innan min fru och jag var gifta med varandra så tältade vi nere i Blekinge. - I varsitt tält! Detta reagerade en del på. Någon sa att jag riskerade att mista henne om jag höll på så. Men hade hon velat haft sex innan äktenskapet så hade jag aldrig varit intresserad. Dessutom var det hennes idé också med dubbla tält.

Sedan sätter man stopp för elaka tungor eftersom de vet att jag är kristen. Det finns alltså inga belägg för att det har "hänt någonting" när man klart markerar var man står någonstans. Nu gifte vi oss när vi var relativt gamla. Ingen av oss hade haft sex med någon annan. Jag var 40 och hon skulle snart fylla 40.

Varför väntade vi med sex? Därför att bibeln sa det. Jesus hade frälst oss från synden, skulle vi då leva i den? Jag tror att det är lättare leva i avhållsamhet tills man gift sig när man har Jesus som Herre.

Marie och gick fick ett barn tillsammans. Desiré - den Önskade! Förra året skulle vi få ett barn till, Joel, men någonting hände som gjorde att min fru och son dog. Vi fick fyra år tillsammans.

Det finns en ny kyskhetstrend i Sverige att de ska avhålla sig både från sex och kyssar innan äktenskapet. Det är märkligt att det uppmärksammas i tidningar eftersom det borde vara självklart och inte uppfattas som konstigt och ovanligt.

Men jag tror att det är svårt att leva ett avhållsamt liv om man inte har Jesus som Herre. Det är ju en sådan oerhörd press på den lilla människan idag. Om hon inte blir frälst så vet jag inte hur hon ska klara sig.

Sex innan äktenskapet och sambo smyger sig också in i de kristna församlingarna. En del lever till och med öppet denna synd. Men man får inte seger i sitt liv förrän man gör som Gud säger: omvänder sig och lever ett rent liv. Äktenskapet är nämligen rent och det är instiftat av Gud för man och kvinna.

bönesida frälsningsbön böneduk ab d ex it 

I går träffade jag överläkaren som hade hand om min son Joels första och sista timmar i livet på Ryhovs sjukhus. Vi pratade om det som hade hänt och han försökte svara på en del frågor som jag hade.

Innan jag gick så fick jag ett litet paket. I det paketet låg avtryck av Joels händer och fötter. En liten hårtuss från hans kolsvarta hår. Patientbricka och ett patientarmband. Jag fick också en svartvit bild på Joel.

Joel dog några timmar efter att min fru Marie hade dött två dagar innan jul. Chockerande timmar för mig på sjukhuset och efteråt. Marie och jag var väldigt glada över att vi skulle få ett barn till. Jag var övertygad om att det var en pojke. Det enda namn som vi kom överens var Joel. Namnet är efter den gamla testamentlige profeten som profeterade om att Anden skulle komma i de sista dagarna.

En morgon när jag såg min snart treåriga dotter ligga sova märkte jag att hon var extremt lik Joel så som jag minns honom från sjukhuset. Desiré som min dotter heter frågar nästan varje dag efter sin mamma.

I dag frågade jag Desiré vad hennes mamma heter. "Marie", sa hon. När Marie levde brukade Desiré säga "Mi". Jag frågade vad pappa heter. "Christer Åberg", svarade hon. Detta sa hon även när Marie levde och vi hade så roligt åt det. Till sist frågade jag vad "Dessan" heter. "Desiré Åberg", svarade hon.

Läs mer om Marie och Joel här

bönesida frälsningsbön böneduk it 

Aftonbladet tar upp att många män saknar nära vänner. Själv hade jag inte riktigt klart för mig hur nära vänner jag verkligen hade förrän min fru och son dog.

Egentligen var det den kristna syskonkärleken som gav sig tillkänna när mina kära dog. En vän till mig kom direkt till sjukhuset på natten och var med mig hela tiden. Han var med när min son Joel dog och senare när jag gick in i rummet där min döda frus kropp låg. Andra vänner åkte flera mil för att vara hos mig dagen efter. Bland annat reste en vän flera mil som ett tag innan hade blivit opererad och var sjuk.

Jag fick se på ett mycket konkret sätt att den kristna kärleken mellan trossyskon fungerar. Ibland kan en del vara kritiska mot andra kristna, att de är si och så, men jag har verkligen fått uppleva att tron fungerar!

"Ett nytt bud ger jag (Jesus) er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra." (Joh 13:34). 

bönesida frälsningsbön böneduk ab 1 it 

Närmast graven står min dotter Desiré Åberg, 3 år, Jag Christer, min bror Ingemar Johansson, min svägerskas familj Britt och Per Ekhager med barnen Adam och Josephine. Foto: Seth Nilsson.

Jag läser i Dagen att det är inte så vanligt att anhöriga tar farväl vid graven. Själv beslöt jag mig att när begravningen för min fru Marie och sonen Joel var att vi skulle samlas vid graven.

På något sätt skulle det ha känts som en förnekelse vad som egentligen hade hänt om vi bara hade lämnat kistorna i kapellet.

Det är just detta som jag tror att det handlar om: Människor i dag vill i det längsta förneka dödens verklighet, även när den är ett faktum.

Nu vet jag att min fru och son inte ligger i de vita kistorna i graven. Det är endast deras kroppar. De själva är inte där! De är hos Jesus i himlen!

bönesida frälsningsbön böneduk d sr it

En undersökning Credo har gjort bland Sveriges studenter visar att många skulle vilja fråga Gud med denna fråga: "Varför finns lidande om du är god?"

Nu är Gud god och det är inte hans fel att det finns ondska och lidanden. Det är också skönt att läsa om Gunilla Gnistes inställning när hennes hem blev eldhärjat så att hennes man blev allvarligt brännskadad: Hon anklagar varken Gud eller människor. "Sådant här kan hända vem som helst och man får inte ta med sig något dit man går", säger hon. Detta är en sund inställning.

Själv drabbades jag av en annan katastrof innan jul, då min höggravida fru och vårt nyförlösta barn Joel dog. Jag tror inte att det var Guds vilja att det här skulle hända, men någonting hände på vägen som orsakade denna katastrof.

Nej, jag tvivlar inte på Guds godhet. Han är alltigenom god. Men när (om) katastrofer inträffar så har vi som är frälsta Jesus. För vem skulle vi gå till om vi inte hade haft Jesus? - Utan Jesus skulle jag aldrig klarat av det!

bönesida frälsningsbön böneduk d 1 2 bl gnistes blogg it

Idag sa min dotter Desiré, som blir tre år i maj, att hon längtar efter mamma. Detta sa hon till en sexåring på dagiset som svarade: "Hon kommer snart". Då sa Desiré: "Nej, mamma är hos Jesus"!

- Du menar att hon är i himlen, att hon är död? frågade sexåringen. När hon förstod att det var så blev hon ledsen och kramade om Desiré.

Allt det här berättade en personal för mig som inte är troende. Jag tycker detta är helt fantastiskt. Utan att förstå det så vittnade Desiré om Jesus!

Jesus är den enda trygghet som vi människor har. Han är världens Frälsare och genom tron på honom kommer vi till himlen.

- Marie och sonen Joels död

bönesida frälsningsbön böneduk it

Det verkar som den dråpmisstänkte läkaren, som är anklagad att ha orsakat ett litet sjukt barns död, kommer att släppas. En fråga som jag funderar på och kanske många med mig: Kommer detta att öppna upp för dödshjälp i Sverige?

Som du förstår är jag emot dödshjälp. Jag tycker att man till varje pris ska ge livshjälp. Alltså att hjälpa människor att leva i stället för att dö. När min son Joel förlöstes med akut kejsarsnitt efter att min fru hade dött två dagar innan jul, så beslöt den ansvarige läkaren att avsluta behandlingen efter ett tag. Där stod jag och visste varken ut eller in i det trauma som jag då befann mig i, men den duktige och omtänksamme läkaren förklarade hela tiden. De hade ju tillgång till instrument och analyser som jag inte hade, men ändå... Tänk om det hade gått... Du vet: Man vill ju alltid hoppas.

När jag väl kommer träffa denne läkare och kanske andra med ska jag ställa en del frågor om detta. Nu är jag inte kritisk eftersom jag vet de gjorde allt de kunde. Men jag tror du förstår vad jag menar.

Nu är jag medveten om att i mitt fall var det ingen dödshjälp utan det var en avbruten behandling och det var även för det här aktuella exemplet som läkaren nu står anklagad för, förutom den höga medicineringen av smärtlindande preparat.

Nu är en del oroliga för att det här aktuella fallet ska resultera i att många kommer att få lida i onödan efter att läkare nu kommer att satsa på mer livsuppehållande behandling. Men då betyder ju detta att kontentan av det här fallet kommer öppna upp för dödshjälp. Jag riktigt ryser vid tanken. För mig borde det vara självklart att ge livshjälp och inte dödshjälp.

Så länge det finns liv finns det hopp. Och infinner sig döden så finns det ändå hopp i uppståndelsen i Jesus Kristus!

- Läs mer om min fru Marie och Joels död här.

bönesida frälsningsbön böneduk ab 1 2 svd 1 2 3 it

Vem vill till en planet som liknar jorden? Det är bättre att komma till himlen. Detta tänkte jag på när jag såg en film på Aftonbladet om Nasas nya projekt.

5,5 miljarder kronor kostar det för Nasa för att försöka hitta jordliknande planeter och för att försöka få svaret om det finns liv på andra planeter. Vilket slöseri. De kommer inte hitta något. Gud ha skapat hela världen, universum och allt vad den innehåller. Bättre att gå till honom för att få svar. Och svaret är Jesus!

Jag måste nämna ytterligare en sak om himlen. Min fru Marie och lille son dog två dagar före julafton förra året. För några dagar sedan var det så fint och vackert väder när jag åkte med min bil. Då sa jag till Gud: "Tänk om Marie hade fått se det här..." Jag tystnade ganska snabbt eftersom hon ser någonting mycket vackrare på den plats hon nu är - himlen!

Dit kommer du när du har Jesus. Alltså inga rymdraketer kan ta dig dit. Det är endast genom tron på Jesus Kristus!

bönesida frälsningsbön böneduk ab it 

Min höggravida fru dog av den mycket ovanliga graviditetskomplikationen fostervattenembolism. Det betyder att fostervatten kom ut i blodomloppet och fastnade i lungorna. Denna ovanliga komplikation har en mycket hög dödlighet.

Marie dog mycket snabbt hemma hos mig. Några timmar senare dog vårt nyförlösta barn Joel. Båda två dog i mina armar.

Söker man efter "fostervattenembolism" på Google så får man inte många träffar. I skrivandets stund får du sju träffar. Två av de träffarna kommer från min hemsida. (Det blir två eftersom en bloggportal har fångat upp vad jag skrev i artikeln "Därför dog min fru Marie och vårt nyfödda barn Joel".

Eftersom detta hände hemma så blev det ett polisärende. Polisen begärde att Marie och Joel skulle obduceras. Kropparna skickades till Rättsmedicinalverket i Linköping. Jag har fått berättat för mig att den läkare som undersökte Marie har arbetat i 25 år med obduktion och han har aldrig varit med om sådant här. En överläkare i Länsjukhuset Ryhov som jag har varit kontakt med har heller aldrig varit med om sådant här och han har heller inte träffat någon annan heller som har varit med om det.

Jag berättade för honom att jag kanske hade förstått det på ett annat sätt om det skett en olycka eller orsakats av någon "galning", men "Det här existerar inte", svarade han mig. När Marie och Joel nyligen hade dött sa jag till en bekant: "Det är som en mardröm, nej, värre!" Bekanten sa: "Det är verkligheten!".

Överläkaren berättade också för mig att den kvinnliga läkaren som tog emot Marie på natten hade blivit mycket ledsen av det inträffade, så hon ringde till honom och berättade. Hennes pappa som också är en läkare hade också varit med om några år innan på samma sjukhus att både mamman och barnet hade dött i någon komplikation.

All personal som mötte mig den natten på sjukhuset var väldigt fina mot mig. Jag vill tacka dem för deras hjälp, men framför allt tackar Jag Jesus som har varit med mig och min dotter Desiré som fyller tre år i maj. Utan Jesus hjälp hade det aldrig gått.

Jag fick ett mejl från en kvinna som undrade hur jag och "Dessan" orkade. Själv hade hon mist sin man för några år sedan. Jag ska säga som det är: Utan Jesus hade jag aldrig orkat, för detta är overkligt, ja, "det existerar inte", som läkaren sa. Det är fantastiskt att tron på Jesus bär. Jag har inte tvivlat på honom en enda sekund. Han är en verklighet och himlen är en verklig plats.

Kort efter att Marie och Joel hade dött så frågade jag Gud var Marie och Joel var någonstans. Jag visste att Marie var i himlen eftersom hon var frälst men jag frågade allafall. Det dröjde inte länge förrän en gammal dam ringde till mig. Jag hade inte träffat henne eller pratat med henne på många år.

- Hon berättade för mig att hon hade sett en syn över att Marie var i himlen, (Abrahams sköte som hon utryckte sig), och att Joel var i hennes famn!

bönesida frälsningsbön böneduk it

Stora barnfamiljer väcker visst starka reaktioner. Normen i Sverige verkar vara två barn. Vem har satt den egentligen? Är det inte ganska normalt att folk får barn?

Själv var det en fantastisk dröm för mig och min fru att vi skulle få ett barn till innan jul förra året. Då skulle vi bli fyra i familjen. Av denna anledning köpte vi en större bil. Men någonting hände. Både min fru Marie och vår son Joel dog två dagar innan julafton.

Annars har jag en arbetskamrat som har sju barn. Det verkar fungerar bra. De har varandra och de större tar hand om de mindre. Så vem har sagt att det inte skulle vara bra med stora barnfamiljer?

Anledningen till tvåbarnsnormen är helt enkelt människans individualism och kvinnans frigörelse, enligt en intervju i Aftonbladet. Är det med andra ord ett led i utvecklingen på människans egoism och att hon skall självförverkliga sig själv?

- Gud välsigna alla barnfamiljer - stora som små!

bönesida frälsningsbön böneduk ab it 

Nu skriver tidningarna om att kronprinsessan Victoria och Daniel Westlings förlovning blir officiell. År 2010 skall kyrkklockorna ringa till bröllop.

Intressant är att lägga märke till så vill folk att de skall gifta sig och få tronarvinge trots att samhället i stort är väldigt upplöst med lösa förhållanden och sambos. Jag tycker bra att de gifter sig. Hoppas att andra med skall göra likadant!

När jag läser om detta så tänker jag på min fru som dog två dagar innan julafton. (Vår nyförlöste son Joel dog några timmar senare). Det här hade hon tyckt hade varit roligt. Men å andra sidan får hon vara med om ett så mycket bättre bröllop: Det himmelska!

Hur får vi bukt med moralupplösningen? Genom att vända oss till Jesus, ta emot honom och bli frälsta!

bönesida frälsningsbön böneduk svd exp ab 1 2 ssv smp d 1 hd vg it

Det är nu cirka två månader sedan min fru Marie och vår son Joel dog. De dog två dagar innan julafton förra året. Det var på min frus pappas födelsedag. På begravningen den 14 januari 2009 lovade jag att jag skulle berätta på min hemsida och blogg hur Marie och jag träffades. Och nu äntligen ska jag berätta det!

Christer, Desire 7 månader och Marie Åberg år 2006.

Tiden hade gått och jag hade ännu inte träffat min fru. Orsaken till detta kan bero på olika saker som jag inte går in på här. För att råda bot på det här att jag ännu inte var gift så gjorde jag ett försök med att bli medlem i en kristen kontaktsida på nätet.

Jag fick några svar från en del och även ett svar från Marie. Men eftersom hon nyligen hade skaffat sig en dator och inte var riktigt van vid detta media så tyckte jag att mejlet var lite konstigt skrivet, så jag tänkte inte svara på det.

När jag då skrev några svar till en del så "råkade" jag också skicka med ett svar till Marie i hastigheten. Det dröjde inte länge förrän det kom ett retursvar från henne, men inte från de andra. Det blev att vi började mejla till varandra, skickade kort och till slut ville hon att vi skulle träffas.

Vi träffades på en neutral plats efter ett förslag från mig. Det var i Tranås. Hon hade rest från Linköping med tåg och jag från Nässjö med bil. Vi reste hälften var. Jag kände igen henne omedelbart när hon kom på perrongen där jag satt och väntade. Senare skrev hon en dikt om det här, men efter en datakrash så försann den.

Efter att vi hade träffats så tänkte jag: "Henne blir det svårt att bli av med", men det var väl att hon inte släppte greppet om mig utan höll fast vid mig. Marie var en fantastisk människa. När jag vid ett tillfälle frågade henne när hon ville gifta sig så kom svaret direkt: På pingstafton! Så odramatiskt var frieriet och hon hade väl tänkt igenom bröllopsdagen.

Vigseln var i Bjärka Säbys slottskapell och brölllopsfesten var på  Liljeholmens folkhögskola. Mina vänner med Lennart "Nenne" Lindberg och Siwert Lindberg höll i musiken. Det var en fantastisk dag. Vigselförättaren var Claes Frankner som senare också fick hålla i Maries och Joels begravning. Claes hade ett tillfälle lovat mig att vara vigselförättare om jag skulle gifta mig. Åren gick efter detta löfte men jag glömde aldrig bort det. Efter flera år var det dags för mig att ringa till Claes och fråga honom om han kom ihåg vad han hade lovat mig.

Men mobiltelefonen då? Jo, när jag hade träffat Marie i Tranås så gick hon och jag till en mobilaffär. Där köpte jag min mobil. Därefter fikade vi lite grann och sedan åkte vi hem på var sitt håll. Men det dröjde inte länge förrän Marie ringde och skickade den där dikten.

När folk fick veta att jag hade varit i Tranås så undrade de vad jag gjorde där. Då svarade jag:

- Köpte en mobiltelefon!

Allt om min fru Marie och sonen Joels död

bönesida frälsningsbön böneduk it

När min fru väntade barn så fick hon en förfrågan om att göra fostervattenprov. Detta för att ta reda på om barnet led av Downs syndrom. Men vi resonerade så att barnet var välkommet vilket fall som helst. Sedan föddes Desiré - den önskade!

Ett mycket önskat barn, Desiré, som föddes 29 maj
10:34 2006. Här är hon 1 dag gammal.

Jag trodde dessutom hela tiden att det var en flicka vi väntade på. Det enda namn vi var överens om att barnet skulle heta var "Desiré", vilket betyder den önskade. Att då över huvud taget att ens komma på tanken att abortera om barnet hade "fel" kön fanns inte i vår tankevärld, ännu mindre om barnet skulle vara sjukt.

Förra året väntade vi ett barn till. Från början trodde jag att det var en flicka igen, men sedan ändrade jag mig och höll fast att det var en pojke. Enda namnet vi var överens om var Joel. Det betyder "Herren är Gud". Det var Joel som i Gamla Testamentet profeterade om att den Helige Ande skulle komma till jorden. Detta skedde efter Jesus död, uppståndelse och himmelsfärd, då Jesus sände den helige Ande hit på pingstdagen.

Jag fastnade för namnet Joel eftersom jag tänkte på att Joel skulle peka på att någonting positivt skulle komma. Detta positiva tror jag fortfarande kommer, trots att min fru Marie och Joel dog två dagar innan julafton förra året. Min fru blev plötsligt akut sjuk, dog hemma, och några timmar senare dog Joel på sjukhuset efter att ha blivit förlöst med akut kejsarsnitt.

Jag har skrivit om könsaborterna som förekommer i Sverige idag. Och vi har all anledning att uppröras. Inte bara socialministern. I min tidigare artikel föreslog jag om en lagändring. Detta kanske är någonting för socialministern Göran Hägglund? Från ord till handling.

Dessutom behöver vi väckelse i detta land. Det är när vi blir frälsta genom tron på Jesus Kristus som vi får rätt människosyn.

• Får människor tag på Gud så får de en mer mänsklig syn
• Därför dog min fru Marie och vårt nyfödda barn Joel
• Se bildspel om Desiré "Dessan" Åberg

bönesida frälsningsbön böneduk ab d svd 1 it

Min höggravida fru Marie Åberg som dog natten till den 22 december 2008. Två dagar innan julafton. Joel var beräknad att födas den 22.

Jag har nu fått obduktionsprotokollen efter min fru Marie och sonen Joel. Marie dog höggravid natten till den 22 december förra året. Några timmar senare dog också vårt nyförlösta barn Joel.

Marie var fullt frisk under hela graviditeten. Jag var förundrad över att hon kunde må så bra. Vänner till oss som vi träffade några veckor innan var också förundrade över hennes fräschet. Därför blev chocken extra stor när min fru Marie plötsligt och hastigt dog hemma i mina armar strax innan klockan tolv natten till den 22 december 2008. Två dagar innan julafton.

På sjukhuset strax efter tolv förlöste de Joel med akut kejsarsnitt. Han dog strax innan halv fem på morgonen i min famn. Klockan var exakt 04.27.

Marie dog av något som heter fostervattenembolism. Det betyder att fostervatten har läckt ut från livmodern till moderns blod och sedan fastnat i lungornas blodkärl. I protokollet står det att "Detta är en välkänd, men ytterst sällsynt graviditetskomplikation, som även med akuta åtgärder har en hög dödlighet.".

Min son Joel dog på grund av att Marie dog. Jag har fått veta att ett barn kan överleva 1-2 minuter utan syre.

Jag frågade en överläkare om de hade kunnat rädda Marie om detta hade hänt på sjukhuset och inte hemma. "Nej", svarade han. Kanske hade de kunnat rädda Joel, men han var inte riktigt säker på det heller. 

Allt om barn tar upp kejsarsnitt eller om att födas naturligt. Marie var lite rädd för födseln och pratade lite om kejsarsnitt. Det blev aldrig mer än löst prat och vi trodde ju aldrig att det skulle bli så här.

Jag är oerhört tacksam till Gud att jag träffade Marie och fick gifta mig med henne. Hon var en fantastisk fin människa. Vi var båda två också tacksamma till Gud att vi fick miraklet Desiré - Den Önskade.

Min son Joel Åberg levde i några timmar. På bilden syns att han blev skuren i läppen och på näsan på grund av det akuta kejsarsnittet.

Marie dog mycket snabbt natten till den 22 december 2008. Hade hon inte varit frälst så hade det inte funnits en chans för henne att bli det. Det fanns ingen tid till att ropa på Jesus och bli frälst. Detta säger mig hur viktigt och allvarligt det är att ha allting klart med Gud. Att man har tagit emot Jesus och är frälst. Vi vet ingenting om vad som kan hända i morgondagen. Vi har inga garantier. Men har vi Jesus så har vi garantier att vi en dag skall komma till himlen.

Allt om min fru Marie och sonen Joels död

Frälsningsbönen aob1 it 

Dessan vid sin mammas och lillebrors grav.

Den 14 februari var det Alla hjärtans dag eller Valentindagen som den också kallas för efter det katolska helgonet. Desiré (Dessan) och jag hade köpt tulpaner och ett ljus till mamma Marie och sonens grav till denna dag. Det var Dessan som hade valt ut blommorna.

Efter att vi hade varit vid graven hälsade vi på min mamma som bor i ett sjukhem, därefter hälsade vi på min bror. De har många hästar, får, katter, höns, en ko och en stor hund.

Dessan har lagt tulpaner på mammas och lillebrors grav.

När jag har skrivit det här och sett bilderna som jag har tagit med min mobil (eftersom kameran har gått sönder), så tänker jag åter igen på vad viktigt det är att man har allting klart med Jesus. Och det hade min fru.

Läs mer om varför vi firar All hjärtans dag här

Läs allt om Marie och Joels död här

it

Så kommer jag med lite funderingar om denna dag, sexobjekt, vad jag och min dotter ska göra idag och en uppmaning till dig som har en kristen grundsyn!

"Det är vidrigt. Barn ska inte göras till sexobjekt", sa tvåbarnsmamman Jenny Nystedt, när hon hittade en spets-bh för sjuåriga flickor. Sant, men jag tycker att man inte skall göra någon till sexobjekt, varken barn, ungdomar eller vuxna. Reagera!

Idag är det alla hjärtans dag. Svarar gärna på frågan i spalten här bredvid om du firar du alla hjärtans dag. Och vill du veta vad den här dagen har för rötter och vart den kommer ifrån får du gå till min sida om högtider. Själv kommer jag och min dotter Desiré åka till min fru och sonens grav (Desirés mamma och lillebror) och lägga några tulpaner på graven. Tulpanerna har min dotter valt ut. Dessutom ska vi försöka tända ett gravljus.

Till sist vill jag göra en efterlysning. Den sida som du nu är inne på är en kristen hemsida och blogg. Målet med denna sida (apg29) är att nå ut med det underbara budskapet om Jesus Kristus. Här skriver jag enkelt om Jesus och folk brukar kommentera i massor. Har du en en kristen grundsyn så är du välkommen att kommentera. Du kommer nå många eftersom sidan är välbesökt. Förutom du som är kristen så är naturligtvis alla välkomna att kommentera (även du som ännu inte är kristen) eftersom det är en sida som riktar till alla!

- Reagera mera!

Frälsningsbön ab 1 2 3 4 ssv 1 b svd 1 2 3 d nd it

"Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet. Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl. Benen i min kropp var inte osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup. Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit." (Psalt 139:13-16).

Det är Gud som har skapat dig. Det var hans vilja att du skulle bli till och födas. Du har inte blivit till av någon slump eller av en olyckshändelse. Detta tänkte jag på när jag åter igen läste om åttlingsmamman. Hennes motiv ifrågasätts, men vilket fall som helst så har Gud planer för varje liten "åttling". Han såg dessa och han såg även dig i din mammas mage.

När jag läste bibelordet som jag citerade fastnade jag för denna fantastiska mening: Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit. När du fortfarande låg i mammas mage så hade Gud skrivit upp alla dina dagar!

Men även om Gud har planer för ditt liv och skrivit upp alla dina dagar som är hans vilja för dig så kan någonting hända på vägen som hindrar Guds vilja. En av dessa saker som kan hända är tillexempel abort som hindrar Guds vilja att en sådan person ska födas, växa upp och leva alla sina dagar som Gud har bestämt.

En annan sak som kan hända är dödsfall. Min son Joel är ett sådant exempel. Han dog några timmar efter att min fru hade dött. Jag tror inte att det var Guds vilja att de skulle dö, men någonting hände att det skedde. Sedan finns det givetvis andra exempel.

Guds vilja är att du skall leva alla dina dagar i hans vilja. För att komma in i Guds vilja behöver du bli frälst. Detta sker då du tar emot Jesus och bekänner honom som Herre. Detta är det allra bästa för varje människa. Själv kom jag in i Guds vilja då jag tog emot Jesus för 25 år sedan. Jag har inte ångrat mig en dag över det beslutet!

bönesida frälsningsbön böneduk tidning: ab 1 it

Jag har lagt in en liten videofilm som jag har filmat med min mobil. Den handlar om min dotter Desiré "Dessan" Åberg som leker på Ikea och i Monkey Town i Jönköping.

Jag visste inte först vad vi skulle hitta på efter att vi har varit på Ikea och ätit, men fick ett tips från en vän att åka till Monkey Town. Som ni ser på filmen så trivdes Dessan som fisken i vattnet.

Jag läser också i Allt om barn vilka namn som var populäraste förra året. Där fanns inte  "Desiré" med, men anledningen till att hon heter så var att hon var ett mycket önskat barn för min fru Marie och mig. När vi skulle få vårt andra barn förra året så hade vi bestämt att han skulle heta "Joel" efter den bibliske profeten. Hans namn fanns heller inte med bland de populäraste förra året. Anledningen till att jag gick med på namnvalet var en tanke på att Joel skulle peka på någonting gott som skulle komma.

Min fru Marie och vårt nyfödda barn Joel dog två dagar innan julafton förra året. Alltså lilla Dessans mamma och lillebror. När jag väl får bekräftat om orsaken så kommer jag publicera detta här på apg29.

• Bilder på Joel och Marie
• Jag skriver lite om hur "varför-frågor" kan dyka upp
• Begravningsfilmen: Han skall stå vid himlaporten
• Vi möts i himmelen: Min fru Marie och sonen Joels begravning
• Allt om min fru Marie och sonen Joels död

aob 1 it

Begravningen är över och jag har fått veta lite preliminärt om vad Maries död berodde på. Jag återkommer om det senare då jag vet definitivt. När det gäller Joels död så berodde det på att Marie dog. Han fick inget syre. Jag har fått veta att ett barn kan överleva 1-2 minuter utan syre.

Det har också börjat dimpa ned reklamblad i min brevlåda om gravstenar. Om jag ska vara ärlig så känns det lite olustigt. Nej, jag har inte beställt någon gravsten. Detta kommer jag att göra först i mars, men jag kommer inte välja någon av dessa gravstenar från reklambroschyrerna.

Jag var ju med om natten till den 22 december 2008 hur både min fru Marie och sonen Joel dog. De dog bokstavligt talat båda två i mina armar. För Marie gick det fruktansvärt snabbt. Hon dog alltså hemma. Jag frågade överläkaren om det hade hänt på sjukhuset om Marie hade kunnat räddas då, men han trodde inte att de hade kunnat rädda henne på sjukhuset heller. Kanske hade de kunnat rädda Joel, men han ville inte säga säkert om det heller.

Både jag och min dotter har besökt graven. Sist när vi var där så var blommorna från begravningen på väg att vissnas helt. Men när vi väl har fått en gravsten både med Marie och Joels namn på så kan jag se riktigt i mitt inre hur det kommer att se ut när min dotter "Dessan" är med och lägger en blomma på graven. Jag tror att det kan bli minnesvärda ögonblick.

Jag vet att himlen är en verklighet och att Marie och Joel är där nu. Hemma hos Jesus. Marie var frälst och trodde på Jesus. Därför vet jag att hon är hemma hos honom nu. Det gäller alltså att ha allting klart med Gud, att man har tagit emot Jesus Kristus. Vi har inga garantier för morgondagen.

Lennart "Nenne" Lindebrg, Ted Sandstedt, Siwert Lindberg och Ingemar Ek.

Här nedan följer begravningsreferatet som är gjord av begravningsbyrån och infördes i Jönköpingsposten.

MARIE OCH JOEL ÅBERG JÖNKÖPING

Begravningsgudstjänst har hålllits i Skogskapeilet Jönköping för Marie och Joel Åberg, Jönköping.

Akten inleddes med att entreprenör Ingemar Ek spelade på trumpet O store Gud av C Boberg. Emilia Lindberg sjöng Är det sant det finns en himmel av D Bergagård. Officiant var pastor Claes Frankner som höll griftetal och förrättade överlåtelsen. Lennart "Nenne" Lindberg och Ted Sandstedt sjöng Jag har hört om ett land. Sivert Lindberg spelade på dragspel Det stod en blomma av T Engström.

Efter akten utbärs kistorna för gravsättning på Skogskyrkogården där de anhöriga och övriga närvarande tog ett stilla farväl av de bortgångna. Bland blommor och gåvor märktes från Tidigare arbetskamrater på Fritidshemmen Blästadskolan, Arbetskamrater på Anna-Dahlins rektorsenhet, Ryttargårdskyrkan Linköping och Pingstförsamlingen Nässjö.

Efter gravsättningen följde minnesstund i Hovslätts Pingstkyrka där sång och musik framfördes av Lennart Lindberg, Sivert Lindberg, Ted Sandstedt och Målle Lindberg.

Minnesord lämnades av Rune Åberg, Britt Ekhager, Kennet Palm, Berno Hulth, Maritha Eggimann, Lennart Lindberg, Målle Lindberg och Ted Sandstedt.

Maken Christer Åberg framförde sitt varma tack för hedersbevisningen. Minnesstunden avslutades med andakt av Claes Frankner. Gåvor till Hjärt-Lungfonden, Hjärnfonden, Röda Korset, Indiens barn, Ryttargårdskyrkans Yttre Mission och familjen Åberg överlämnades.

Legenden Målle Lindberg sjöng två sånger i minnesstunden.

• Bilder på Joel och Marie
• Jag skriver lite om hur "varför-frågor" kan dyka upp
• Begravningsfilmen: Han skall stå vid himlaporten
• Vi möts i himmelen: Min fru Marie och sonen Joels begravning
• Allt om min fru Marie och sonen Joels död

it

Min fru Marie med vår dotter Desiré.

När en blomma bryts av
i sin vackraste blom
då blir marken så trist
och så fruktansvärt tom.
Men kanske ändå
att det någonstans finns
en äng eller undangömd skreva,
dit blommor som brutits för tidigt
får komma och fortsätta
växa och dofta och leva…

Inte kan väl den blomman
förvandlas till stoft
som av himlen har fått
både färger och doft?
Men kanske ändå
att det någonstans finns
en kärlek som allt kan förklara:
att den som har gjort
den blomman en gång
nu vill ha den tillbaks
för han kan inte mer
vara utan den bara…

Atle Burman
Ur diktsamlingen: "En källa av ljus".

Jag, pappa Christer, med min son Joel Åberg som levde några timmar.

Sov lilla barn, sov i Guds famn
här är din vila och ro.
Dagen har gått och du är så trött,
natten blir skön må du tro.
Stormdrivet skepp har hittat sin hamn
fågeln är trygg i sitt bo.
Sov lilla barn, ja sov i Guds famn
här är din vila och ro.

Sov lilla barn, sov gott och glöm,
glöm allt det mörka du minns.
Sov lilla barn, sov gott och dröm,
dröm om det ljusa som finns.
Allting ska dö, allt ska förgå,
ett, bara ett ska bestå:
kärlek som tar dom små i sin famn,
Gud är den kärlekens namn.

Atle Burman
Ur diktsamlingen: "En källa av ljus".

Min fru Marie dog hastigt natten till den 22 december 2008. Några timmar senare dog även vårt nyfödda barn Joel. Dessa dikter lästes  av Britt och Josephine Ekhager på Marie och Joels begravning 14 januari 2009.

På bilderna ser du hela min familj. Jag valde efter en tids funderande att publicera en fin bild på en levande Joel. Vid ett ögonblick tittade han även upp, och jag, hans pappa blev så glad. Han var så fin, hade svart hår och var välutvecklad. Födelsevikten var 3820 gram och födelselängden var 55 cm. En stor kille med andra ord!

Mer om Marie och Joel:

• Begravningsfilmen: Han skall stå vid himlaporten
• Vi möts i himmelen: Min fru Marie och sonen Joels begravning
• Allt om min fru Marie och sonen Joels död

it

Nadya Suleman som födde åttlingar i USA hade redan sex barn. Hon skaffade barn med hjälp av fertilitetsbehandling och är ensamstående. Så sensationen omkring henne har dalat lite grann. Kvinnans mamma säger att hon är besatt av barn.

Vilket fall som helst verkar det som om någonting inte stämmer. Barn mår bäst av att ha en mamma och en pappa. Sen är jag mycket medveten att någonting kan hända på vägen som gör att barnet kan mista sin ena förälder. Jag tänker på att min dotter Desiré som miste sin mamma, min fru, innan jul då hon och min nyfödde son dog. Men det naturliga och riktiga är att man från början bygger på mamma-pappa-barn.

Jag skrev en tidigare bloggpost att "Barn är en Herrens gåva" och det stämmer naturligtvis fortfarande. Fast barns rättighet borde vara att de har sina båda föräldrar. Men barn är ingen rättighet för föräldrarna utan det är en gåva!

ab 1 2 it 

Det finns en sak som alla människor har gemensamt. Det spelar ingen roll om man bor i en hydda eller slott, är okänd eller en världkändis. - Alla kommer en dag att dö!

"Och liksom det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas." (Hebr 9:27).

Ingen kommer undan. Därför är det väldigt viktigt att man har allting klart med Jesus. Att man har tagit emot honom, är frälst för då kommer man till himlen. Veckans fråga i spalten här bredvid är "Vill du komma till himlen?". Och för att komma dit måste man ha Jesus!

Min fru som var höggravid dog två dagar före jul förra året. Hon mådde så bra och det var ingen som kunde tänka sig att hon och barnet skulle dö. Vi har inga garantier för morgondagen. Vi vet inte vad som händer. Det kan hända någonting som gör att vårt jordeliv avslutas. Vi ska inte leva evigt i jordelivet, men vi är alla evighetsvarelser andligt sett. Frågan är vart vi skall tillbringa den evigheten.

Gång på gång läser jag i tidningar om kändisar som dör och nu senast legenden och boxningsvärldsmästaren Ingemar Johansson. Han blev 76 år. De senaste tio åren hade han brottats med  alzheimer – som gjorde honom glömsk och desorienterad – och frontallobsdemens som ofta leder till personlighetsförändringar. Jag vet inte, men hade den här sjukdomen någonting att göra med hans boxning? Vilket fall som helst så tror jag inte att boxning är nyttigt.

Men det säger mig en annan sak. En del kanske skjuter upp beslutet med att ta emot Jesus och bli frälst. De säger att det kan jag göra när jag blir gammal. Men någonting kan hända på vägen att det inte är möjligt att bli frälst. Det kan vara sjukdom eller förstockelse. Därför är det viktigt att man tar emot Jesus så fort som möjligt, medan man ännu har tid. (Nu har jag förstås ingen aning om "Ingo" var frälst eller ej, men jag tar det som ett exempel).

Sedan kan det också vara så att man inte hinner bli frälst. För allt kan gå så snabbt. Detta är min fru ett exempel på. Hennes död gick så fruktansvärt snabbt. Hon hade aldrig chans att ropa på Jesus. Därför är det underbart att veta att hon hade allting klart med Jesus innan.

Frälsningsbönen 

ab 1 2 3 ta kb smp ya hd svd 1 dn it

Jag skriver detta med tanke på att Magdalena Graafs mamma, pastor Linda Bergling bad "som en galning" för sin dotter då hon drabbades av en hjärnblödning.

Magdalenas syster Hanna tackar Gud på sin blogg och skriver också att "Läkarna ska ha uttryck förvåning över att Magdalena kunde tala efter hjärnblödningen. Det brukar människor som drabbas av den här typen av åkomma inte göra".

Vi har en levande Gud som hör bön och det är roligt att de uppmärksammar Gud i detta.

Nu vet jag och många med mig att min fru och son dog hastigt två dagar innan jul. Kanske vill någon försiktigt påpeka att "då hör ju inte Gud bön", men det gör han visst det. Det som hände med min fru Marie och sonen Joel kan vi inte anklaga Gud för!

Jag har många, många, många, gånger fått uppleva hur Gud har svarat på bön och gripit in. Det är tråkigt med det som hände Magdalena men i allt detta så nämner de Gud som hjälper dem i allt detta.

Detta hoppas jag att vi får höra mer rapporter om i Sveriges media att Gud finns och hjälper oss människor när vi ropar till honom!

På tal om att Gud finns så inleder den ryske tv-producenten Alexander Korobko, i mars en Gud finns-kampanj på Londons stadsbussar. Det är istället för den ateistpropaganda som funnits på stadsbussarna i London och i andra brittiska storstäder. - Bra initiativ med en Gud finns-kampanj!

Min fru Marie och sonen Joels död
d 1 exp dn ab 1 2 it

Så vill jag på detta sätt tacka er alla som på olika sätt hört av er angående min fru Marie och sonen Joels död, och som har varit delaktiga på olika sätt i samband med begravningen, och dessutom kommit med stöttning på olika vis.

Jag kan också berätta att Desiré (Dessan) frågar och gråter efter mamma varje dag. Men det brukar gå bra när jag har berättat för henne att mamma och Joel är döda och att de är hemma hos Jesus!

Utan Jesus skulle vi aldrig ha något hopp!

bönesida frälsningsbön böneduk it

Närmast graven står min dotter Desiré Åberg, Jag Christer, min bror Ingemar Johansson, min svägerskas familj Britt och Per Ekhager med barnen Adam och Josephine. Foto: Seth Nilsson.

Ja, det vet jag inte. Det kan dröja två månader innan jag får del av protokollet från obduktionen. Nu har det gått en månad. Trots detta så dyker det upp en fråga ibland som jag faktiskt försöker undvika: Varför Gud?

Dessa varför-frågor lär jag aldrig få svar på. Det är därför jag lägger ned dem snabbt. Men däremot kanske jag kan få svar på den medicinska orsaken vad det var som hände natten till den 22 december 2008. Det var på den dagen som Joel var beräknad till att födas.

Hela tiden under graviditeten mådde Marie otroligt bra. Jag var förundrad flera gånger hur hon kunde må så bra. Därför är det helt otroligt att det kunde gå så snabbt. Med tanke på att de inte hann rädda barnet och att ambulansen kom efter fem minuter så misstänker jag att min fru förmodligen dog hemma. Detta trodde en läkare också som jag har pratat med men resultatet från obduktionen får visa hur det förhåller sig.

Trots att jag har var med när min fru och son dog, (min son dog i mina armar och förmodligen min fru också), och trots att jag var med på begravningen och såg deras kistor, så verkar det som jag först igår började fatta att min fru är död. Detta är också jobbigt för min dotter Desiré 2,7 år. Hon gråter varje kväll och varje morgon efter sin mamma. En mamma som tog hand om henne på ett fantastiskt sätt. Men då brukar jag berätta för henne att mamma är död och att hon är hemma hos Jesus. Ofta vill min dotter också se den speciella begravningsfilm som jag sammanställde av Seth Nilssons bilder. Detta ger henne tröst. Hon säger ibland när hon tittar: "Mammas kista, bäbisens kista".

Jag vill också säga att det inte är Gud som har gjort det här. Gud kommer nämligen aldrig med död, utan med liv. Jesus själv säger att han har kommit för att ge liv och dessutom i överflöd. Han ger alltså inte död. Dessutom är jag säker på att det inte var Guds vilja att de skulle dö, men någonting hände på vägen som gjorde att de dog. Nu är jag säker på att både Marie och Joel är hemma hos Jesus. Marie var frälst. Hon hade allting klart med Jesus. Det är därför hon är hemma hos honom nu.

Maries död gick så snabbt så att om hon inte hade haft allt klart med Jesus så skulle hon aldrig ha hunnit ropa på Jesus och bli frälst natten till den 22 december förra året. Därför gläder mitt hjärta att hon hade allting klart med Jesus innan. Det finns alltså inga garantier för morgondagen.

Åter igen vill jag säga att utan Jesus skulle jag aldrig ha klarat av detta. Det är skönt att veta att han finns när och om man möter svåra prövningar och katastrofer. Han sviker nämligen aldrig utan hjälper en genom allt. Det enda man behöver göra är att lägga sitt liv i hans händer. Tron på Jesus fungerar i allt vad som än händer.

Blommorna dagen efter på min fru Marie och sonen Joels grav. Ett tunt lager vit snö hade kommit.

• Begravningsfilmen: Han skall stå vid himlaporten
• Vi möts i himmelen: Min fru Marie och sonen Joels begravning
• Allt om min fru Marie och sonen Joels död

it  

Jag har sammanställt en liten film med bilder av Seth Nilsson från min fru Marie Åberg och sonen Joels begravning som hölls den 14 januari i Skogskapellet i Jönköping. Dessutom har jag med texten från parentationen som hölls i Ryttargårdskyrkan, Linköping söndagen innan.

PARENTATION
i Ryttargårdskyrkan, Linköping - söndagen den 11 januari 2009

Marie Åberg avled hastigt och oväntat i Jönköping på natten till den 22 december 2008 och efter några timmar dog den lilla pojke som snabbt hade förlösts med kejsarsnitt. Något obeskrivligt tragiskt drabbade familjen Åberg.

Marie var född den 27/11 1964 i Linköping. I hennes familj fanns föräldrarna Rune och Eva, och en lillasyster Britt. När hon var i 6-årsåldern flyttade familjen Åberg till Bjurbäck utanför Mullsjö, där hennes far var pastor. Senare flytta man tillbaka till Linköping. Marie hade tagit emot Jesus som sin Frälsare i tidiga år och hon deltog mycket i söndagsskola och barnverksamheten i Sion. Hon blev döpt i Filadelfiakyrkan och blev vår församlings medlem 1980.

Efter gymnasiestudierna gick Marie en ettårig sekreterarutbildning och en hushållsskola. Därefter gick hon på bibelskola och var evangelist i Elim, Kisa under två år. Där var hon med om ett mycket aktivt barn och ungdomsarbete, vilket gav henne en viktig inriktning för framtiden. Hon fortsatte att studera och gick på utbildning till förskollärare i Norrköping. Hon fick sedan tjänst inom barnomsorgen här i Linköping.

Marie var på olika sätt engagerad i församlingen. Hon hade i flera år på 80-talet varit mycket aktivt med i Filadelfiakyrkans ungdomskör. Hon var senare engagerad i församlingens Alpha-arbete och hon tillhörde en cellgrupp. Någon sade om Marie att hon var en 'bönemänniska'. Bönen betydde mycket för henne, och hon var också med som förebedjare i kyrkan.

Så småningom fördes hennes vägar samman med sångarevangelisten Christer Nilsson (Åberg), som skulle bli hennes man. De vigdes i Bjärka Säby år 2004 och bosatte sig i Linköping. Två år senare föddes deras dotter, Desiré, som nu är drygt 2,7 år gammal. Marie älskade sitt hem och sin familj och hon var mån om sina vänner.

I februari förra året var det dags för ett uppbrott, då familjen flyttade ner och bosatte sig i Jönköping. Och nu alldeles före jul fick Marie sluta sitt liv här på jorden. Frågorna är många, och orden blir så fattiga, när vi önskar att vi kunde förmedla tröst.

Vi vill ändå uttrycka vår varma och innerliga deltagande med dig, Christer, och lilla Desiré, liksom syster Britt och pappa Rune med familjer. Vårt hopp står till att den Gud, som kallas "all trösts Gud", i sin kärleksfulla nåd och barmhärtighet trösta och bära er i de tunga dagarna av djupaste sorg som ni upplever. Vi får på nytt säga det som du, Christer, så fint har uttryckt: - Marie har flyttat hem till Jesus. Vi vet att hon har nått till en långt bättre värld i en fullkomlig gemenskap och härlighet hos Gud.

I dag tackar vi Gud för Marie Åberg och för vad hennes liv fick betyda för alla dem som hon mötte i livet, och vi lyser i stor tacksamhet frid över hennes ljusa minne!

Den uppståndne Kristus säger till oss: "Var trogen intill döden, så skall jag ge dig livets segerkrans."

Pastor Kenneth Palm, Ryttargårdskyrkan Linköping

it

I Kina får de bara skaffa ett barn, men nu tror kinesiska kvinnor att det inte är bra om barnen inte får syskon. De tror att "de blir oftare egosentriska".

70 procent av de kinesiska mammorna önskar två barn eller mer. Enbarnsrestriktionen har rått i Kina sedan slutet av 1970-talet.

"Nu har ensambarnen i Kina också fått det inte så smickrande smeknamnet 'små kejsare', på grund av att föräldrarna skämmer bort dem med kärlek och uppmärksamhet." (Aftonbladet).

Nej, jag tror inte att det är fel att "skämma" bort barnen med kärlek. De kan aldrig få för mycket kärlek. Men sedan tror jag nog att det är betydelsefullt att barn får växa upp med syskon. Detta märkte jag inte minst på min dotter Desiré, som är mitt enda barn. Jag och min fru fick henne när vi var ca 42. När hon började på dagis så upptäckte jag hur bra det var för henne att komma kontakt med andra barn. Hon stortrivdes.

Därför blev jag och min fru oerhörd glada över att Desiré skulle få ett syskon. Jag trodde att det skulle bli en lillebror. Vår dotter är lite bestämd så jag skojade med min fru "Stackars lillebror, hon kommer bestämma helt över honom". Men nu blev det en katastrof, för två dagar innan julafton dog min fru och vår nyfödde son Joel.

Vad kommer hända nu? Jo, jag är "rädd" för att det finns stora risker för mig att skämma bort min dotter Desiré med kärlek, och det är jag förvissad om att det har ingen kommit till skada av förr.

Varje kväll när min dotter Desiré 2,7 år, ska lägga sig vill hon att jag skall sjunga den här sången för henne:

Halleluja, du bor i mig
Halleluja, jag prisar dig
Det flödar över av liv
och glädje ifrån dig

Jag fruktar ingenting
Jag är aldrig rädd
för du är med mig
Varje dag
Varje stund
Jesus jag prisar dig
å-å-å

Jag lyfter mina händer
till dig Gud
för du är så god
och din nåd
den varar för alltid

Med andra ord är jag förvissad om att hon får växa upp i trygghet och kärlek genom sin tro på Jesus. - Och det kära vänner är absolut det bästa!

Marie & Joel

ab 1 it

Min fru Marie och sonen Joels begravning

Onsdagen den 14 januari var det begravning för min fru och sonen Joel i Skogskapellet i Jönköping.

Lennart "Nenne" LIndberg, Ted Sandstedt, Siwert Lindberg och Ingemar Ek stod för musiken i kapellet.

Pastor Claes Frankner förrättade begravningen. Min dotter Desiré 2,7 år, sitter i sin kusins knä bakom.

Många hade slutit upp till begravningen. Emilia Lindberg längst fram till höger sjöng också "Är det sant det finns en himmel".

Kistan med kroppen efter Marie bärs ut av Stefan Lindberg, Thomas Lindberg, Bruno Johansson, Christer Lindberg, Mikael Lindberg och Ari Memselius.

På väg till graven sjöngs "Han har öppnat pärleporten". Vid graven sjöngs "O hur saligt att få vandra".

Minnesstunden efter begravningen. Den snart 80-årige evangelisten Målle Lindberg till vänster som dessutom sjöng två sånger, Göran Olsson, Elisabeth och Bruno Johansson längst fram på bilden.

Lennart "Nenne" Lindberg, jag som Nenne plockade fram till att sjunga "Han är min sång och min glädje", Siwert Lindberg och Ted Sandstedt.

Pastor Kennet Palm från Ryttargårdskyrkan Linköping längst fram till vänster.

Serveringspersonalen: Lizette Memselius, Rickard, Mikael Lindberg, Lolita & Ari Memselius och Emilia Lindberg.

Vi har ett himmelskt hopp! Förrutom att det var en dubbelbegravning så har jag aldrig varit på en sådan här begravning. Det fanns en himmelsk ton i begravningen som var helt otrolig. Marie var frälst och är hemma hos Jesus och Joel har vi också överlämnat i Guds händer!

Det togs mycket kort under begravningen så jag kommer återvända till detta vid senare tillfälle. Dessutom kommer jag berätta om hur Marie och jag träffades och jag kommer även berätta om dödsorsaken när jag får veta detta.

Men jag vill alla redan nu tacka alla ni som kom till begravningen eller på annat sätt stöttade oss i vår sorg. Gud välsigna er alla!

Foto: Lolita Memselius.

it

"Vi är därför alltid vid gott mod, fastän vi vet att vi är borta från Herren så länge vi är hemma i kroppen. Ty vi lever här i tro, utan att se. Men vi är ändå vid gott mod och skulle hellre vilja flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren." 2 Kor 5:6-8.

I torsdags och fredags gick jag på Skogskyrkogården i Jönköping för att försöka välja ut en gravplats åt min fru Marie och sonen Joel. Jag vet att de inte är kvar här på jorden, utan endast deras kroppar, men det var ändå inte roligt att välja ut en grav åt sin fru och son.

I lördags köpte jag kläder till att ha på begravningen. Kläder till min dotter Desiré, 2,7 år, har min svärmor alla redan utsett kläder åt.

I söndags åkte jag och min dotter upp till Linköping eftersom det skulle vara parantation i Maries hemförsamling Ryttargårdskyrkan. Pastor Kenneth Palm höll i den. Han berättade en del om Marie och Joel. Han gjorde det jättebra.

Min svägerska ringde till mig innan idag. Hon undrade bland annat hur jag kunde klara av det här. Jag svarade ärligt att utan Jesus hade jag aldrig klarat av det. Faktum är att halva min familj försvann. Det är ingen mardröm. Jag skulle vilja påstå att det är värre. 

Men det finns en himmel - det finns ett hopp! Därför är det viktigt att vi har Jesus. Marie hade tagit emot Jesus här på jorden, och jag vet att hon är hemma hos honom nu!

Begravningen kommer att vara i Skogskapellet klockan 14.30. Därefter inbjudes det till en minnestund.

- Ladda ned programblad för begravningen 

När min fru Maries och sonen Joels begravning kommer att ske
Min fru Marie och vårt nyfödda barn Joel dog i natt it

Jag försöker blogga lite då och då trots det som hände min fru och son två dagar innan julafton. Min fru dog oväntat och plötsligt och vårt nyfödda barn dog några timmar senare.

Jag har tittat lite på nätet vad som händer i världen nu så där på årets andra dag. Det "vanliga" kan man kanske tycka. Bedrägerier, våld, krig och synd. Enklast att förklara med sådant här är att människan är en syndare, därför händer sådana här saker. När människor omvänder sig till Jesus och blir frälsta så kommer våld, bedrägerier och synd garanterat att minska. Men naturligtvis kan olyckor som diskotekbranden i Bangkok drabba oskyldiga

Jag sa till fotografen som fotograferade mig och Desiré till Aftonbladets artikel om det inträffade att även om man är kristen så kan man bli drabbade av katastrofer. "Det är jag beviset på", sa  jag och syftade på min fru Maries och sonen Joels död. "Men då har man Jesus!", sa jag också. Han förstod vad jag menade.

Med tanke på vad som hände med min fru och son så har en del antytt att det var "bra" att de dog, för tänk om de hade blivit invalider hela livet? Nej, det var inte "bra" att de dog, för jag vill ha dem här! Det var halva min familj som försvann! Att då läsa om någon skådespelare som är "mätt på livet" för att själv kunna bestämma när hon vill dö är i mina öron cyniskt. "Föreningen rätten till en värdig död" står visst bakom detta. - fruktansvärt! Så  länge det finns liv - så finns det hopp!

Det gör ont i mig när jag läser lite grann om rapporteringarna från bombningarna i Gaza. Naturligtvis gör det ont i mig om alla människor som dör eller skadas, men det gör också ont i mig när jag läser den vinklade propaganda mot Israel hela tiden. Artiklarna vinklas hela tiden mot "det stora hotfulla Israel". Varför? Det var inte Israel som sköt raketer gång på gång, trots att det var "vapenvila", och ännu mer sedan vapenvilan upphörde.

Anledningen att det händer så mycket saker i Israel beror på att hela landet Israel är ett tidstecken på att Jesus snart kommer tillbaka. Låt oss som kristna inte gå på den vinklade propagandan mot Israel, utan istället be och välsigna detta land som Gud själv har välsignat! Jag läste i Dagen att Broderskapsrörelsen ber för Gaza. Bra, men låt oss inte glömma att be för Israel också!

Naturligtvis är inte allt elände som tidningarna skriver om. Jag såg en notis om den åttaårige flickan Connie Talbot som tjänar massor på sin musik. Hon slog igenom i brittiska Talang trots att hon förlorade mot Paul Potts. Sedan kan man ju fundera på om det är så bra för en liten flicka. Hur kommer hennes liv bli? Fyllt av synd och droger? Eller kommer det bli så väl att hon använder sina gåvor för att förhärliga Jesus? Det vore det bästa!

Det känns tomt för mig idag eftersom min fru och son inte är här idag, därför får du gärna fortsätta be för mig och min dotter Desiré. Det är många som har bett för oss och det är jag så tacksam för.

ab12345 db1 d123456789 svd12345678 vg123 it

Min fru Maries och sonen Joels begravning kommer äga rum på Skogskapellet i Jönköping onsdagen 14 januari 2009 klockan 14.30.

Vi  hade sett fram emot att få ett barn till så att vår lilla dotter skulle få ett syskon. Jag trodde att det skulle bli en pojke så enda namn som jag tyckte var bra som min fru föreslog var "Joel" efter den bibliske profeten.

Under hela graviditeten har Marie mått jättebra. Hon såg så välmående och frisk ut så att jag blev förundrad. Men natten till den 22 december hände plötsligt någonting som gjorde att hon dog. Hon dödförklarades på sjukhuset klockan halv ett. Strax innan halv fem dog även vår nyfödde son Joel i min famn. Han var så fin. Vid ett ögonblick tittade han till och med upp.

Jag saknar min fru oerhört mycket och vår lille son Joel. Naturligtvis lever jag fortfarande i en overklighetskänsla. Det är obegripligt och det är svårt att förstå att det har hänt, men det har tyvärr hänt.

Jag vet att Marie är hos Jesus i himlen eftersom hon trodde på honom. Det bästa som vi människor kan göra är att tro och förtrösta på den levande och uppståndne Jesus, eftersom vi har aldrig några garantier för morgondagen. Det är viktigt att ha allting klart med Jesus.

Jag kommer i en senare bloggpost berätta lite mer om Marie och hur vi träffades. Dessutom kommer jag berätta om vad som egentligen hände natten till den 22 december när jag väl får veta detta.

Begravningen är öppen för alla.

Se annonsen på familjesidan eller ladda ned som pdf.

Mer om Marie och Joel:

• Det håller att tro på Jesus
• Hoppet inför framtiden
• Kan du tänka dig ett liv utan Jesus?
• Min fru Marie och vårt nyfödda barn Joel dog i natt 

it

Aftonbladet har skrivit om det som hände Marie och Joel den 22 december. I den artikeln försöker journalisten Carina Bergfeldt lyfta fram vad det var som hände. Rubriken till artikeln är: "Jag säger att mamma är i himlen".

Aftonbladet den 27 december 2008.

Carina Bergfeldt ringde till mig när jag var hos några goda vänner och frågade om det var okej att skriva om det inträffade. Hon var väldigt fin och hanterade mig och det inträffade med respekt. Jag sa "ja" och motiverade mitt svar med att det kunde vara bra för min läkningsprocess.

När fotografen var hos mig och Desiré så sa jag till honom: "Även om man är kristen så kan katastrofer inträffa, men då har man Jesus." Han förstod vad jag menade. Jag skulle aldrig ha klarat av det utan Jesus.

Jag tog emot Jesus när jag var 20 år. Min fru Marie blev frälst redan vid unga år. Sedan dess har Jesus varit med oss var och en. Efter att vi gifte oss 2004 har Jesus varit med oss tillsammans. Det håller att tro på Jesus.

Nu händer det så mycket saker runt omkring. Förberedelse till begravningen för Marie och Joel, vänner som jag träffar, folk mejlar och ringer, mina svärföräldrar som är hos mig och Desiré. Eller "Dessan" som Marie och jag brukade kalla vår dotter för. Men när allt det här är över och begravningen har varit så tror jag att då först börjar den verkliga sorgen och saknaden efter Marie och Joel. Så om du vill får du gärna fortsätta och be för mig och "Dessan".

Jag sa till min svärmor igår när vi pratade sent på kvällen att det känns en otrolig stark gudsnärvaro i vårt hem. Gud är verkligen med oss i denna svåra stund. Det är många som ber för mig och "Dessan". Så det är inte konstigt att Guds närvaro känns så tydligt och starkt.

Tidigare bloggartiklar:
Min fru Marie och vårt nyfödda barn Joel dog i natt
Kan du tänka dig ett liv utan Jesus?
Hoppet inför framtiden

it

Jag väljer trots allt att försöka blogga lite grann trots att jag har stor sorg och saknad efter att min fru och son dog strax innan jul.

Min fru var frälst och därför behöver jag inte sörja som någon som inte har hopp. Min fru är hemma i himlen hos Jesus.

"Bröder, vi vill att ni skall veta hur det förhåller sig med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp. Eftersom vi tror att Jesus har dött och uppstått, så tror vi också att Gud skall föra fram dem som insomnat i Jesus tillsammans med honom. Vi säger er detta enligt ett ord från Herren: vi som lever och är kvar till Herrens ankomst skall alls inte komma före de insomnade. Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord." (1 Tess 4:13-17).

Snart är det ett nytt år, 2009, och många är säkert oroade för framtiden. Slutet av det här året, 2008, har inte varit roligt. Många tråkigheter och katastrofer har skett nu i julhelgen. Personer och olika kändisar som har dött, vansinnesdåd i USA med en utklädd "tomte", hotande krig mellan Israel och Gazaremsan, iranske presidentens "jultal" om Israel västmakterna vållar oro, pirater i Somalia, gasexplosion i Ukraina, brand i Umeå, kasinodådet, stökigt julfirande... Dessutom har vi Irak- och Afghanistankriget, den ekonomiska krisen, uppsägningar och arbetslöshet... Men har vi Jesus så har vi en framtid och ett hopp!

Därför kan året 2009 bli ett bra år. - Ett år tillsammans med Jesus Kristus! Det kan bli året då den andliga situationen i detta land vänder!

Min fru Marie och vårt nyfödda barn Joel dog i natt
Kan du tänka dig ett liv utan Jesus?

ab 1 2 3 4 5 6 7 8 db 1 2 3 4 d 1 dn vg 1 svd 1 it

Jag vill tacka alla som på något sätt har hört av sig till mig och min dotter Desiré, 2,7 år, efter att min fru Marie och son Joel dog natten till den 22 december. Många har har hört av sig via mejl, telefon, på bloggen eller i gästboken. Det finns också de som har skickat blommor. Även andra hemsidor och bloggar har skrivit om det inträffade. Dessutom ber många för mig och Desiré. Tack.

Många har också besökt oss. Det finns de som har åkt många mil för att dela vår sorg och trösta oss. Detta har betytt och betyder oerhört mycket för mig. Tack alla kära vänner och Gud välsigna er.

- Jag skulle aldrig ha klarat det utan Jesus! För tänk om man  inte har Jesus när (om) man möter sådana hör prövningar? Då har man ingen att gå till för att få hjälp. Ett liv utan Jesus är egentligen det värsta som finns. Jag är innerligt tacksam att Jesus har varit med mig. Hans närvaro har varit mycket konkret hela tiden.

En hemsida noterade att jag för ett tag sedan skrev om att det oftast inträffar katastrofer vid jul. Då tänkte jag på olika katastrofer runt om världen, som krig eller naturkatastrofer. Jag tänkte aldrig på att jag själv skulle drabbas. Men det har ju hänt hemska saker både i Sverige och utomlands. I Sverige har skottlossning skett på ett kasino, raketattacker mot Israel från Gazaremsan... Visst är det märkligt att sådana saker kan hända vid juletid?

Påven har gjort ett uttalande innan jul som det verkar som tidningar och media har förvrängt så att homosexuella grupper har upprörts. Någon undrade helt nyligen i en kommentar varför denna fixering vid homosexuella Ja, det undrar jag också för denna fixering kommer inte från ett kristet håll. Själv är jag fixerad vid att tala om Jesus som världens Frälsare. Utan honom skulle vi inte ha något hopp. Det var för oss han kom.

När det gäller begravningen för min fru Marie och för Joel så kommer jag återvända till detta. Min fru blev 44 år och vår son Joel några timmar.

Relaterat:

• Min fru Marie och vårt nyfödda barn Joel dog i natt
• Gästboken
• Katastrofer vid jul 
• Gud älskar homosexuella

dn 1 2 3 ab 1 2 sds 1 vg db 1 d 1 it 

I natt blev min höggravida fru Marie plötsligt akut sjuk strax innan klockan tolv. Ambulansen kom efter fem minuter. På akuten strax efter klockan tolv förklarades min fru död.

De förlöste henne med akut kejsarsnitt. Det var en pojke som jag hade trott. Innan hade vi bestämt att han skulle heta Carl Christer Joel Åberg, där Joel är tilltalsnamnet. Joel dog efter några timmar i min famn.

Om du vill får du gärna be för mig, vår dotter Desiré 2,7 år, och för våra anhöriga. För mig är det som har inträffat totalt overkligt och jag vill inte tro på det. Men jag håller fast vid Gud och Jesus. Jag tvivlar inte en sekund på deras existens. Marie var frälst genom tron på Jesus. Idag är hon hemma hos Jesus i himlen.

it 

Mejla detta vykort?

Christer Åberg
Presentation

Därför dog min fru Marie och vårt nyfödda barn Joel två dagar innan julafton

Allt om min fru Marie och sonen Joels död

Ladda ner mitt vittnesbörd gratis!

Statistik
2935 artiklar!
42597 kommentarer!

Mest kommenterade artiklarna

• Homosex är inte vanligt (1611 kommentarer).
• Det finns bara två sorters människor - Guds barn eller Satans barn. (486 kommentarer).
• Den stolte skall ha sin stolthet i Herren (472 kommentarer).
• Hennes dotter straffades inte med döden för pappans våldtäkt (464 kommentarer).