26 besökare just nu!

» Ladda ned !

Hör av dig om du har tips idéer hur apg29.com kan bli ännu bättre!

Translate:

Är alla katoliker frälsta?

Artikeln har 14 kommentarer på 1 sidor. - Skriv en du också!

1. ! Sam | 14/03-09 23:49
   
   Clemens
   Joh 16:13,
   Följdfråga 1: Hur kan man avgöra vad som är sanning?
   KKK eller Skriften?Mitt tips(Ps,119;142,151)
   
   Följdfråga 2: Kan den Helige Anda säga nånting annorlunda än vad YHWH sagt? Apostlarna motsäga YHWH?
   
   Tror du att apostlarna kunde tänka sig att gå emot Yeshuas predikningar som är YHWH's ord?
   Jag tänker på vad Yeshua säger i Matt 5:17, matt 19:17, Lukas 16:17, och framförallt måste de väl minnas vad Yeshua sa till Fariseerna i 7:8-9,
   "Orden passar in på er för ni bryr er inte om Guds bud utan ersätter dem med era egna människogjorda lagar.
   9Ni förkastar helt enkelt Guds lagar, och för traditionens skull trampar ni dem under era fötter. ",
   för det misstaget ville dom väl inte göra om?
   Fråga 3: Vad tror du detta betyder?
   "Ty Mose har i alla tider haft sina förkunnare i varenda stad, och han läses i synagogorna varje sabbat."
   Kan det vara att de instruktioner de fick från början var absolut viktiga och sen skulle de gå i Synagogan där Moses lästes varje Sabbat och lära sig de övriga Instruktionerna?
   Ordet är ju läses, inte lästes!
   
   Knepigt att Petrus skulle varna för just laglösa män om han nu, som enda apostel, fått order om att göra något som inte finns omtalat i Skriften, av varken YHWH, Yeshua, Ruach HaKodesh(nytt ord för dig:Heliga Ande), profeterna, de andra lärljungarna eller Paulus.
   1 Petrus 3:17,
   "Therefore, dear friends, since you already know this, be on your guard so that you may not be carried away by the error of lawless men and fall from your secure position.".
   Laglös är att struna i YHWH's ord som t.ex de tio budorden, men även hela Torah,
   1-5 Moseboken.
   
   Jag är fortfarande fascinerad att du anser att katolska kyrkas tolkningsrätt är över Skriften, som ju trots allt innehåller mycket av vad himlens och jordens skapare har sagt för vår uppbyggnad och varning.
   
   Det är också väldigt förvånande att se den antisemitism som KK(K) gör sig skyldig till genom att förklara att man har ersatt Israel som YHWH's egendomsfolk, enbart på sitt eget vittnesbörd.
   KK(K) är ju trots allt mer en klan än något annat.
2. ! Sanct Clemens | 14/03-09 21:13
   
   Okej jag har hittat vad du menade. Det är "den Katolska Kyrkans Katekes", ett något olykligt samband när man förkottar namnet=)
   
   Nej käre Sam vi tar inte avstånd ifrån Jesus eller Gud över huvud taget. Vi är inte överordnade Gud, utan Guds egendomsfolk, vi är Kristi Brud (vilket nog ger en hel del negativa kopplingar).
   Vi har Guds uppenbarade Sanning som utgångspunkt för det vi tror på. Som sagt så har Jesus lovat vara med Sin Kyrka genom ALLA tider och även i Kyrkans utveckling av Guds lära. Den Helige Anden inspirerar Kyrkan att göra rätt när det gäller frågor som rör tron. Du har exempel i Skriften om detta. Och för att du inte ska kunna avfärda mej så lätt så tänker jag faktiskt citera den Heliga Skriften för dej:
   
   Joh 16:13
   Men när han kommer, Sanningens Ande, skall Han vägleda er med hela sanningen; Han skall inte tala av Sig Själv utan förkunna det Han hör och låta er veta vad som kommer att ske.
   
   Jesus säger alltså att hela Sanningen kommer att uppenbaras, vilket förutsätter att hela Sanningen inte var uppenbarad för Kyrkan.
   
   Apg 10:47
   Då frågade Petrus: "Vem kan hindra att de blir döpta med vatten, när de har tagit emot den heliga anden alldeles som vi?"
   
   Petros kommer alltså fram till något genom den Helige Anden, som inte var självklart innan (till och med omöjligt).
   
   Apg 15:6-10
   Apostlarna och de äldste kom då samman för att utreda frågan.
   Efter en lång överläggning reste sig Petrus och sade: "Mina bröder, ni vet att Gud i forna dagar valde ut mig bland er, så att hedningarna genom min mun skulle få höra evangeliets ord och komma till tro.
   Gud, som känner allas hjärtan, har vittnat för dem genom att skänka den heliga anden åt dem likaväl som åt oss.
   Han har inte gjort någon skillnad mellan oss och dem utan har renat deras hjärtan genom tron.
   Varför vill ni då utmana Gud och lägga ett sådant ok på lärjungarnas axlar som varken våra fäder eller vi själva har orkat bära?
   
   Och:
   
   Apg 15:19-21
   Därför anser jag att vi inte skall göra det svårt för de hedningar som omvänder sig till Gud
   utan bara skriva till dem att de måste avhålla sig från sådant som har orenats genom avgudadyrkan och från otukt, köttet av kvävda djur och blod.
   Ty Mose har i alla tider haft sina förkunnare i varenda stad, och han läses i synagogorna varje sabbat."
   
   Kyrkan kom alltså fram till att ENDAST dessa regler från den gamla lagen skulle praktiseras av konvertiterna. Vi får anta att detta beslut var sanktionerat av Gud genom den Helige Anden och inte bara var som du skulle säga; att ersätta YHWH med sej själva. Det som gör detta exempel så intressant är att Mose hade haft sina förkunnare i VARENDA stad, vilket måste betyda att hedningarna hade möjligheten att konvertera till judendomen, men pga att det var svårt för hedningarna att följa Mose lag så plockade man nu helt sonika bort majoriteten av den!
   
   Jag måste säga att Kyrkans regler är sanktionerade av Gud och du har fått ett par exempel ifrån Skriften på hur detta är möjligt.
   Jesus säger själv att den Helige Anden ska uppenbara det som vi ännu inte känner till, och Apostlarna med Petros i spetsen hade auktoriteten att avskaffa majoriteten av Mose lag. Detta är mycket troligt när man betänker att Jesus ska vara med Sin Kyrka i alla tider och vägleda Henne och uppenbara Sanningen.
   
   
   
   
   
3. ! Sam | 14/03-09 18:07
   
   Clemens
   Jag måste ju fråga eftersom det stod KKK.
   
   "Kyrkans tro fastställdes inte av Jesus "
   Denna inställning av kyrkan är vad som får mig att var 'lite' kritisk.
   Kyrkan säger sig vara YHWH's och följaktligen också Yeshuas företrädare på denna jord medans man samtidigt tar avstånd från både YHWH och Yeshua.
   
   "Allt vi skriver om tron är just förklaringar och utvecklinar av tankemönster som endast kan kretsa kring det orden igentligen vill uttrycka."
   
   Det är alltså människor och människors ideer som är basen för kyrkans ställningstagande i första hand. Det har ju vi etablerat sen tidigare, eller hur?
   Bra med konsekvent argumenterande.
   
   Jag måste erkänna att jag gillar Skriften mest för att ta reda på YHWH's inställning.
4. ! Sanct Clemens | 14/03-09 15:28
   
   Nej Sam jag använder inte Ku Klux Klan som referens. Jag tänker inte bli arg på dej för att du inte vill förstå ens när jag uttryckligen skriver vad som är källan ( ). Det finns (om du studerar utan skygglappar) referenser i min källa till både Bibeln och till den Katolska Kyrkans Katekes, men också flera av Hennes framstående teologer genom tiderna.
   
   Jag har inget problem med att texten är en förklaring/utveckling. Kyrkans tro fastställdes inte av Jesus utan har utvecklats ifrån Sin grund genom historien. Allt vi skriver om tron är just förklaringar och utvecklinar av tankemönster som endast kan kretsa kring det orden igentligen vill uttrycka. Märk väl också att även Bibeln är en process och inte ett statiskt upprätthållande av något en gång producerat. Den Katolska tron, behöver förklaras och utvecklas för varje ny generation i samklang med Apostlarnas tro. Sålunda använder vi ett annat språk nu än tex på 100-talet eller för den delen i början av 1900-talet. Nya problem och förutsättningar gör att Kyrkan inte kan fokusera på tex gnosticism idag utan helt andra saker.
   Om du vill så är det fullt möjligt att studera trons utveckling ifrån judarna genom Jesus och Apostlarna ända till idag. Eller gå ifrån idag tillbaka genom historien och alla koncilier och kyrkomöten tilbaka till ursprunget (Kristus och Gt).
5. ! Sam | 14/03-09 14:45
   
   Använder du KKK som källa nu, Clemens?
   
   
   Detta ligger bakom denna text:
   
   Special thanks go to Fr. Bob Connor, without whose dogged study and explications of the Pope in season and out of season this page would not be possible.
   Explication betyder , utveckla, förklara.
6. ! Sanct Clemens | 13/03-09 17:25
   
   Jag ska iväg så jag hinner inte skriva personligen om allt du har ifrågasatt. Jag erkänner alltså inte att du har rätt i något avseende utan att detta långa citat ska få förklara det jag inte själv med ord hinner vederlägga. Som du säkert kommer att märka så handlar det endast om frälsningen och inte dina 10 000 olika frågor. Men vi kan ta en sak i taget. Jag citerar hela artikeln utan några tillägg eller förändringar och stödjer den helt, så den är representativ också för mej personligen, även om det inte är jag som har författat den.
   Citatet är hämtat ifrån; katolik.nu
   
   Vem kan bli frälst?
   
   --------------------------------------------------------------------------------
   
   Populär-media har gjort mycket av kontroversen bland protestanter om kriteriet för frälsningen. Blir alla frälsta eller krävs det uttryckligt erkännande av Jesus för att bli frälst? Hur kan Gud, som är helt kärleksfull och helt god döma människor, som utan eget förvållande undgått att lära känna Jesus? Hur kan man å andra sidan förbise Skriftens insisterande, att tron på Kristus är nödvändig för frälsningen? Båda sidor tycks ha sanningen, och likväl förefaller deras positioner vara ytterst oförenliga. Vi vill undersöka denna sanning om frälsningen, först genom att undersöka den mänskliga personen och hennes relation till sanningen. Sedan vill vi undersöka en tredje ståndpunkt i ärendet (en ståndpunkt som får föga betoning, eftersom den överlappar kontroversen). Det gäller katolska kyrkans undervisning. Innan vi avslutar skall vi undersöka kriteriet för frälsning för i tur och ordning icke troende och troende.
   
   Sanningen och den mänskliga personen
   Det internationella tillstånd hos mänskliga varelser, vilket förenar dem med sanningen är samvetet. Samvetet talat om, vad som är rätt och vad som är fel. Det är nära "Gud röst", och vi måste följa samvetets maningar, närhelst det är visst om något. Detta är den första rollen hos samvetet.
   
   Sankt Bonaventura lär, att "samvetet är likt Guds härold och budbärare; det befaller inte ting på grund av egen auktoritet, men befaller sådant som kommer från Guds auktoritet, likt en härold när han proklamerar kungens påbud. Det är därför samvetet har bindande kraft. Sålunda kan det sägas, att samvetet bär vittnesbörd om människans egen rättrådighet eller orättfärdighet beträffande människan själv. Sammantaget med detta, är samvetet, även på förhand vittnesbörd om Gud själv. Hans röst och hans dom genomtränger djupen i människans själ och kallar henne fortiter et suaviter till lydnad. Moraliskt samvete tillsluter inte människan i en oöverstiglig och ogenomtränglig ensamhet, utan öppnar henne för kallelsen, för Guds röst. I detta och inte i något annat ligger hela mysteriet och värdigheten i det moraliska samvetet, genom att det är platsen, den heliga platsen, där Gud talar till människan."
   
   Emellertid är det, som vi ofta erfar i det dagliga livet, så att samvetet inte är ofelbart, det kan ta fel. Därför måste vi till den första rollen för samvetet tillägga en andra roll: Alla människor har ansvar att forma sitt eget samvete i enlighet med sanningen. När samvetet följaktligen är tveksamt eller klart tar fel, måste man söka efter sanningen för att korrigera samvetet.
   
   Samvetet, som dom över en handling, är inte undantaget möjligheten att visa fel. Det är som konciliet säger: Inte sällan kan samvetet visa fel som resultat av oövervinnerlig okunnighet, även om det inte i det hänseendet mister sin värdighet. Men detta kan inte sägas, när en människa visar ringa angelägenhet att söka det som är sant och gott. Och samvetet blir gradvist nästan blint genom att vänjas vid synden". Med dessa korta ord summerar konciliet den lära kyrkan genom århundraden har utvecklat beträffande det missvisande samvetet.
   
   Förvisso måste människan för att få ett "gott samvete" (1 Tim 1:5) söka sanningen och hon måste fälla domar i enlighet med samma sanning.
   
   Nu i modern tid talar man mycket om samvetets frihet, men denna värderas inte mycket. Verkligheten är att det framför allt är positiv frihet: frihet för en mänsklig person att hålla fast vid sanningen. Det är därför också ett stort ansvar.:
   
   Det är i överensstämmelse med deras värdighet som personer – d v s såsom utrustade med förnuft och fri vilja och därför privilegierade att bära personligt ansvar – att alla människor skall eggas av naturen och också är förpliktade genom moralisk förpliktelse att söka sanningen, speciellt religiös sanning. De är också förpliktade att hålla fast vid sanningen, då de en gång lärt känna den, och att inrätta sina liv i enlighet med sanningens krav. (Deklaration om religiös frihet i andra Vatikankonciliet, nr 2).
   
   "Frälsningen", samvetet och den katolska kyrkan
   För den katolska kyrkan är frälsningen något som engagerar djupet i det mänskliga hjärtat. Tron är naturligtvis nödvändig för frälsningen. Men den nödvändiga kronan för tron är sakramentet som är inledningen för de troende i livet i Kristus. I dopet inkluderar kyrkan dessa, som trots att de inte formellt är döpta, har givit sina liv för Kristus (det kallas blodsdop), och dem som dör innan de blivit döpta, men som hade en allvarlig längtan efter dop tillsammans med kärlek och ånger av sina synder (det kallas önskedop). (Jfr KKK 1258-1259). Inte desto mindre kan det mycket väl vara så, att Gud har andra saker i beredskap för några, ty vägarna för Guds nåd och oändliga nåd förblir ett mysterium för människans begränsade förstånd.
   
   Kyrkan känner inte till några andra medel än dopet, som ger försäkran om inträde i den eviga saligheten. Det är därför hon aktar sig att försumma det missionsuppdrag hon fått från Herren att se till att alla som kan döpas "föds på nytt av vatten och Ande". Gud har bundit frälsningen till dopets sakrament, men han själv är inte bunden av sakramenten. KKK 1257)
   
   Varje människa, som är okunnig om Evangeliet hos Kristus men söker sanningen och gör Guds vilja i enligt med sin förståelse därav, kan räddas. Man kan förmoda, att sådan personer uttryckligen skulle ha önskat dopet, om de hade känt till dess nödvändighet. (KKK 1260, jfr 1258 om önskedop).
   
   Men för kyrkan är tron något mer än ett legalt tillstånd i fråga om överensstämmelse med Gud, vilken uppnåtts genom tro på en människa vid namn Jesus, som levde för tvåtusen år sedan. Jesus är mer än en människa – han är den evige Faderns Son, genom vilken kosmos kom till. Han är urtypen av allt som är till och särskilt av höjdpunkten för den synliga skapelsen, människan. Tron på Kristus framställer alltså inte endast tron på Jesus, utan också ett särskilt släktskap till Sanningen – sanningen om sig själv och det övriga i universum.
   
   De som utan eget förvållande inte känner till Evangeliet om Kristus eller hans kyrka men som inte desto mindre söker Gud av allvarligt hjärta och rörda av nåden i sina handlingar försöker att göra hans vilja, sådan de känner den genom samvetets maningar – dessa skall också uppnå evig frälsning. (Lumen Gentium 16)
   
   Sanningen och de icke troende
   Frälsningen är möjlig för alla. Nu borde det vara klart, att det vi säger inte är, att alla är frälsta, men att alla kan bli frälsta, så långt det beror på Gud. S:t Paulus säger just det, när han skriver, att "(Gud) vill, att alla människor skall bli frälsta och komma till kunskap om sanningen". (1 Tim 2:4). Här vidrör vi ett stort mysterium: medan frälsningen kommer genom Guds nåd och i själva verket är omöjlig utan denna nåd, så krävs det också fri samverkan från den som tar emot nåden. (Kärnan i mysteriet är faktiskt, att den fria samverkan kräver, att man först får Guds nåd.) Med andra ord, om frälsningen inte krävde själens fria samtycke, om Gud medvetet bestämde vissa själar att få evig fördömelse, hur skulle då någon opartiskt utsättas för klander över att bli fördömd? Skulle det dessutom inte vara höjden av förmätenhet att göra anspråk på att ha löst det oändliga mysteriet om Guds nåd?
   
   Gud har med rätta anspråk på frälsning för dem som inte tror. även mänskliga varelser utan uppenbarelsens förmån kan komma till kunskap om Guds existens och om den moraliska lagen, som S:t Paulus skriver.
   
   Ty Guds vrede uppenbaras från himlen och drabbar all gudlöshet och orätt hos de människor som håller sanningen fången i orättfärdighet. Det man kan veta om Gud kan de själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem; de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom. Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras oförståndiga hjärtan förmörkades. De ville gälla för visa, men blev till dårar. De bytte ut den oförgänglige Gudens härlighet mot bilder av förgängliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. (Rom 1:18-23)
   
   När hedningarna, som inte har lagen, av naturen gör det lagen kräver, är de sig själva en lag, även om de inte har lagen. De visar, att det lagen kräver är skrivet i deras hjärtan, medan deras samvete också bär vittnesbörd, och deras motsägande tankar anklagar eller kanske urskuldar dem på den dagen, när Gud i enlighet med evangeliet dömer människornas hemliga tankar genom Jesus Kristus. (Rom 2:1-16; intressant sammanfattar S:t Paulus Visheten 13-19 i dessa två kapitel i Romarbrevet.)-
   
   Deras "egen lag" är människans delaktighet i Guds eviga lag, ibland känd som den naturliga lagen. Signifikativt har S:t Paulus nämnt tron på Kristus som ett villkor för denna naturliga lag. Det är en lag, som är möjlig att bli känd av alla människor utan att ta hänsyn till tron. Som S:t Paulus säger, är det skrivet i människornas hjärtan, även om det kan fördunklas av synden.
   
   Innebörden av Paulus’ ord för frälsningens resultat blir litet klarare, när vi inser, att "Guds vrede" är det onda människorna gör. Detta är ett resultat av förnekelsen av sanningen om Gud och människans beroende av honom. (Det var detta som primärt hände vid våra första föräldrars synd). I det andra kapitlet diskuterar S:t Paulus de eviga konsekvenserna av onda handlingar. "Han skall löna var och en efter hans gärningar". (Rom 2:6). Kort uttryckt: Syndiga handlingar kommer av att man förkastar Gud och sanningen. Evig fördömelse kommer av syndiga handlingar.
   
   Guds specifika krav på varje individ är något som dödliga människor inte känner till. Signifikativt framställer S:t Lukas, som var lärjunge till S:t Paulus, i sitt evangelium Jesu ord:
   
   Och den tjänaren som visste, vad hans herre ville, men som ingenting förberedde och inte handlade efter hans vilja, han skall piskas med många rapp. Av den som har fått mycket, skall det krävas mycket, och den som har anförtrotts mycket skall få svara för desto mera. (Luk 12:47-48, jfr Luk 19:26, Matt 25:29, Mark 4:25).
   
   Det är slutligen Gud ensam som ser in i människornas hjärtan och vilken sanning som getts dem i livet. Och det är han som vill döma dem på denna basis. Det är inte något för mänskliga domar att åtskilja fåren från getterna. Naturligtvis tar inte någon bort det vi sagt om de kristnas ansvar att proklamera sanningen för andra. Utan tvivel har de som lever i Kristus sanningens fullhet och större lycka än någon, annan även i detta livet. "Ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria". (Joh 8:32)
   
   Tron fullbordar det som den naturliga lagen börjar.
   
   Början till frihet är att bli fri från brott (man själv begått)…som mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, bedrägeri, vanhelgande o s v. Då man en gång är fri från dessa brott…börjar man lyfta sitt huvud mot frihet. Men detta är endast början till frihet, inte perfekt frihet…(Augustinus, I Johannes Evangelium Tractatus, 41,10, jfr Veritais Splendor nr 13).
   
   Sanningen och de troende
   Priset är mycket högre för dem som tror än för dem som inte tror, ty de har uttryckligen fått sanningens fullhet om Guds bud, så deras handlingar accepterar eller förkastar uttryckligen sanningens fullhet.
   
   Alla som har syndat utan lag skall också gå under utan lag. Och alla som har syndat under lagen skall dömas genom lagen. Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare. (Rom 2:12-13).
   
   Dessutom har de troende även mindre ursäkt, ty de har fått nåd av Gud och har en speciell relation till Gud, vilken tillåter dem att bättre känna Guds vilja och att underlätta uppfyllelsen av hans vilja.
   
   En del skulle lugnt vila i ett löfte om "tron på Jesus" för sin frälsning, men "även demonerna tror det och darrar" (Jak 2:19). Tron garanterar inte någons frälsning. Det som är nödvändigt är uthållighet striden att göra gott. "Men den som håller ut till slutet skall bli räddad". (Matt 10:22, 13:13).. Vi måste dö i kärlek till Gud. Denna strid vid det slutliga ögonblicket i vårt liv kräver en hel livstids förberedelse – en konstant daglig strid mot oss själva:
   
   Sedan sade Jesus till sina lärjungar: "Om någon vill gå i mina spår, måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig". (Matt 16:24, jfr Mark 8:34, Luk 9:23).
   
   "Se till, bröder, att ingen av er är ond och trolös i sitt hjärta och avfaller från den levande Guden. Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga i dag, så att ingen av er låter sig förledas av synden och förhärdar sig. Ty vi har del i Kristus, om vi ända till slutet orubbligt håller oss till samma grundval som i början…"(Hebr 3:13-14).
   
   "Låt oss alltså se till att ingen av er tror sig vara för sent ute, medan löftet att få komma in i hans vila ännu står kvar. (Hebr 4:1).
   
   Därför ber vi alltid för er att vår Gud skall finna er värdiga hans kallelse och ge framgång åt varje gott uppsåt och varje handling, gjord i tro och med hans kraft" (2 Thess 1:11)
   
   Om vi istället för "judar" läser "kristna" återfår dessa ord hos S:t Paulus sin ursprungliga betydelse:
   
   Därför finns det inget försvar för dig som dömer, vem du än är. Ty med din dom över andra dömer du dig själv, eftersom du handlar likadant som den du dömer. Vi vet att Guds dom över dem som lever så är väl grundad. Men du som dömer dem som lever så och ändå gör samma sak, inbillar du dig att just du skall undgå Guds dom? Bryr du dig inte om Guds oändliga godhet, fördragsamhet och tålamod? Förstår du inte att hans godhet vill föra dig till omvändelse? Med ditt hårda och obotfärdiga hjärta hopar du vrede över dig till vredens dag, då det blir uppenbart att Gud dömer rättvist. Han skall löna var och en efter hans gärningar: evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och oförgänglighet, men vrede och straff över dem som i självhävdelse vänder ryggen åt sanningen och följer orätten. Nöd och ångest över varje människa som gör det onda, juden främst, men också greken. Härlighet, ära och frid åt var och en som gör det goda, juden främst, men också greken. Gud gör inte skillnad på människor." (Rom 2:1-11).
   
   även för dem som tror, finns det inget utrymme för självbelåten förtröstan på det vi gjort i det förgångna.
   
   Därför mina kära, ni som alltid har varit lydiga: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara så som när jag var hos er utan ännu mer nu när jag är långt borta. (Fil 2:12).
   
   Slutsats
   Frälsning är en fråga om hur vi besvarar den sanning vi får i livet. Endast för dem som har mött sanningens fullhet i Kristus är en formell proklamation om tron på Kristus nödvändig.
   
   Den protestantiska stridigheten om kriteriet för frälsningen missar målet, eftersom båda sidorna har en del av sanningen, men ingen av dem fattar sanningen i dess fulla djup. Ena sidan rentvår syndens realitet i världen genom att proklamera universell frälsning. Den andra försöker erhålla vetenskaplig visshet utifrån den heliga Skrift genom att läsa den som juridisk skrift. Ingen av sidorna förstår, att nyckeln till frälsningen är samvetet – den del av den mänskliga personen, vilken ligger dold för alla åskådare utom Gud.
   
   I ännu större mening, genom fokusering på frälsningen, missar man kärnan i evangeliet. Om vi älskar Gud och andra människor så mycket vi kan – om vi helt identifierar oss med Gud i Kristus och inte räknar priset för oss själva – behöver vi inte oroa oss om himlen eller helvetet, ty Gud har omsorg om de sina.
   
   översättning till svenska från engelska av Gunilla Gren. Texten är översatt med uttryckligt tillstånd från "The Augustine Club at Columbia University", 1997.
7. ! Sam | 13/03-09 16:32
   
   Clemens
   Jag måste bara fråga eftersom du skrev;
   "diskutioner med Sam."
   
   Här kommer två citat som gör det oerhört svårt att förstå vad du menar,egentligen:
   "All frälsning är genom Guds Nåd."
   Och
   "Genom att göra gott, lyda de auktoriteter som Gud har gett mej i Kyrkan och världen, hålla mej till Sanningen så arbetar jag på min frälsning."
   
   Å ena sidan verkar du mena att nåd är allt som behövs för att bli frälst och å andra sidan inte.
   
   "Det som ännu saknas i Kristi lidande är vårt personliga lidande som förenar oss i Guds strävan att frälsa alla människor."
   
   Detta är väldigt ologiskt.
   YHWH har i Yeshua follbordat frälsningsverket. Yeshua har offrat sitt liv och blod en gång för alla, för hela världens synd. Hebr 10:10, 1 Joh 2:2.
   Att påstå att vårt lidande fattas i Messias lidande är obegripligt.
   Yeshua led för oss alla och har inte en neda gång sagt att vi ska lägga vårt lidande till Hans för att frälsningsundret ska bli 'riktigt'.
   Snudd på häderi.
   Led inte Messias tillräckligt???
   
   "Vi är kallade att fortsätta Kristi verk här på jorden då vi är Kristi Kropp."
   Varför då inte efterfölja Yeshua och gå i Hans fotspår (1 Joh 2:6), leva som Han levde-i enlighet med det som Fadern har sagt;
   Johannes evangelium 12:49-50,
   "Ty jag har icke talat av mig själv, utan Fadern, som har sänt mig, han har bjudit mig vad jag skall säga, och vad jag skall tala.
   
   50Och jag vet att hans bud är evigt liv; därför, vad jag talar, det talar jag såsom Fadern har sagt mig."
   
   Det hopp som en troende har för evigheten baseras ju på en ed som YHWH har svurit vid sig själv.
   I detta är vi förankrade.
   Hebr 6:13-20
   
   Det känns faktiskt skönt att kunna tro och lita på vad Yeshua gjorde på pålen och att YHWH backar det med en ed vid sig själv.
   
   "Han tar Sej an syndare, och Kärleken gör att många synder blir förlåtna."
   YHWH tvingar ingen. Antingen är man ju en syndare eller också har man acceptrat att tro på Yeshua och är frälst, eller hur? Man kan inte vara båda delar.
   Man kan synda än fast man är frälst, men om man då ångrar sig så fort man inser det så:
   1 Joh 1:9,"Om vi bekänna våra synder, så är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet."
   
   Visst var vi överens om att det här inte är riktigt sant:
   "Dopet gör oss till ett i Kristus."
   En som mot sin vilja blir döpt, död eller levande, blir inte förenad i Messias, eller hur?
   
   Det är nog riktigt att KK tror detta
   "Kristus är sålunda den som verkar i Sakramenten genom en/flera av Sina presbyter/biskopar/diakoner.",
   men det är långt ifrån vad Skriften säger.
   Men dom vi kom överens om förut så har ju kyrkan rätt att göra så. Och vi har rätt att tro det eller inte.
   
   Messias verkar genom sitt offer. Det är gjort en gång för alla.
   Brödsbrytelsen är till för att vi ska minnas detta faktum.
   
   Den väg som Skriften talar om är lite annorlunda och inte lika snårig som KK klanens.
   
   Enligt Skriften får man höra om Messias Yeshuas offer och om man bestmmer sig för att tro på Honom och accepterar vad Han gjort och sen döper sig genom nedsänkning i vatten blir man frälst och får evigt liv.
   Sen följer man YHWH's instruktioner, för man älskar Honom, och lever som Yeshua.
   Man blir enligt Skriften adopterad in tillsammans med Yeshua som en broder/syster i Israels folk och får leva i YHWH's hushåll.
   Det innebär att man vid brödsbrytelse minns vad Yeshua gjorde. Man firar Sabbat eftersom YHWH ,separerade Sabbaten från de andra dagarna och, firar Sabbat. Sabbat ska firas, Jes 66:22-23, även efter detta jordeliv.
   Man firar YHWH's högtider,efersom Yeshua firar YHWH's hötider.
   Genom att fira YHWH's högtider så minns vi, precis som med brödsbrytelsen, YHWH's löften och hur dessa har påverkat oss som Hans folk.
   
   
   Jobs lidande kom inte från YHWH.
   Job 3:25.
   Job fock ångra sin inställning och sina uttalanden innan han blev återupprättad.Dubbelt återupprättad. Job levde 140 år efter och var inte ung längre när det började och den period som skrivs om tog ungefär 9 månader.
   Så att dra slutstasen från Job att vi måste lida vårt hela liv är befängt.
   Job 42:3-4.
   
   
8. ! Sam | 13/03-09 15:17
   
   Sfish
   Om det är frågan om att välja YHWH, lyssna till YHWH, lyda YHWH, göra som YHWH har sagt och tjäna Honom, t,ex;
   
   "Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;
   
   10men den sjunde dagen är YHWH's, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller din dotter, ej heller din tjänare eller din tjänarinna eller din dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar.
   
   11Ty på sex dagar gjorde YHWH himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, men han vilade på sjunde dagen; därför har YHWH välsignat sabbatsdagen och separerat den."
   
   Varför inte göra det då?
   
   Sen så hänger frågan om frälsnigens under fortfarande i luften.
   Men jag lutar åt att uppfatta det som att du menar att gärningar är mest viktiga?
9. ! sfish | 13/03-09 04:21
   
   Amen Sanct Clemens!
10. ! Sanct Clemens | 13/03-09 03:00
    
    Ja eller vad kallar du det?
    
    De båda förutsätter varandra och kan inte skiljas från varandra som du vill göra gällande.
    All frälsning är genom Guds Nåd. Allt gott är genom Guds Nåd. Allt jag är och har är ett resultat av Guds Nåd mot mej. Jag har inte förtjänat ens en bråkdel av all Den Nåd som Gud ger mej. Jag kan således INTE förtjäna min frälsning under några som helst omständigheter. Gud har ingen skuld att betala mej, utan tvärt om. Jag har en stor skuld som jag inte själv kan betala, och är därför helt utelämnad åt Guds Nåd.
    Sedan har vi mitt svar på Guds Nåd som också måste ske genom Guds Nåd. Jag är kallad att efterleva Kristus i mitt dagliga liv. Jag har pund eller gåvor att förvalta tills Han som har gett mej gåvorna kräver räkenskap av mej. Jag kan förvalta detta förtroende på olika sätt och till och med strunta i mina plikter.
    Genom att göra gott, lyda de auktoriteter som Gud har gett mej i Kyrkan och världen, hålla mej till Sanningen så arbetar jag på min frälsning.
    Men allt är en gåva från Gud, även mina prestationer som jag gör för att ära och behaga Honom. Det är genom Guds Nåd som mina gärningar kan bidraga till min egen frälsning och på så vis kan jag leva utav Nåd. Allting vi gör kan göras genom Guds Nåd om vi bara tillåter Gud att så helt uppfylla oss. Yeshuas offer är inte otillräkligt på något sätt (Kol 1:24),
    Det som ännu saknas i Kristi lidande är vårt personliga lidande som förenar oss i Guds strävan att frälsa alla människor. Yeshuas lidande är alltså inte ofullbordat utan vi måste svara på Hans kallelse, för inte är tjänaren större än sin Herre. Vi är också kallade till att lida med Kristus för vi ska bära varandras bördor och lida med varandra. Job är en mycket underskattad figur som jag högaktar, Hans lidande förde Honom inte bort ifrån Gud utan närmare. Job är en sådan förebild för hur vi ska reagera på vårt eget lidande. Vårt lidande är ett test för att pröva oss ifall vi verkligen vill tillhöra Honom, eller ifall vi bara vill vara med ifall vi blir rika, vackra och uppskattade.
    YHWH har inte glömt bort något alls när det gäller frälsningen (har heller inte påstått det). Vi är kallade att fortsätta Kristi verk här på jorden då vi är Kristi Kropp. Allt sker i förening med Kristus och Hans lidande på Via Dolorosa och Golgatha. Eftersom vi är Kristi Kropp fortsätter vi alltså att lida och dö för mänskligheten. Vår kallelse är att ta upp vårt kors och följa Honom. Och det är också denna gemenskap vi får med Honom.
    Det är alltså i lidandet som vi verkligen blir på djupet förenade med Honom. Genom att underordna oss, ta våra kors och lida helgas vi och blir rättfärdiggjorda allt genom Guds Nåd, och till Guds allt större ära.
    
    Den Katolska läran kan faktiskt nästan garantera att man kommer till Himmlen, men endast om man rätt praktiserar Hennes lära, underordnar sej och söker Gud. Det finns ingen lätt väg till Himmlen, men den är möjlig genom uppoffringar för Gud och medmänniskorna i Kärlek och av Guds Nåd.
    Som du säkert har förstått så praktiserar inte alla katoliker allt eller tror på allt som Kyrkan lär. Men inte heller om man tror på allt eller praktiserar allt så är man garanterad en plats i Himmlen. Man får inte glömma bort Gud i sammanhanget. Vittsen med Kyrkan är att förmedla Guds Nåd och göra Guds gärningar på jorden.
    Så även om jag tror och gör allt som föreskrivs men inte gör det av kärlek så har jag missat vad allt går ut på. Utan Kärleken har jag inte mycket som talar för mej.
    Även om det är svårt att nå Himmlen så får vi inte underskatta Guds Nåd. Han tar Sej an syndare, och Kärleken gör att många synder blir förlåtna.
    Som sagt Kyrkan kan inte garantera att varken du eller jag kommer till Himmlen, men Hon kan ge oss hjälpmedel på vägen. Sakramenten är Kyrkans förmedling utav Guds Nåd till oss. Dop, konfirmation, bikt och kommunion är exempel på hur Gud handlar genom Sin Kyrka idag.
    Dopet gör oss till ett i Kristus. Konfirmationen är vår bekräftelse på vårt dop och den Helige Anden som insegel/sigill. Bikten ger oss Guds förlåtelse genom Sin Kyrkas förmedling (vad ni binder och löser i Mitt Namn). Kommunionen förenar oss i Kristus och är vår Andliga Föda på vår pilgrimsvandring här på jorden.
    Kristus är vårt Manna. Klippan/Kristus/Källan ger oss av det levande vattnet som släcker all törst. Kristus är sålunda den som verkar i Sakramenten genom en/flera av Sina presbyter/biskopar/diakoner.
11. ! sfish | 13/03-09 02:16
    
    Sam, det handlar om så mycket mer än att bara "välja lära". Lever man inte för Gud, tjänar man inte honom i sitt liv, och ångrar aldrig det beteendet, så kan man ju omöjligtvis nå frälsning i och med döden. De fallna änglarna valde bort Gud, för att de i sitt högmod ville ställa sig över Honom och därmed inte tjäna Honom, och det är precis det som kampen mellan det goda och det onda går ut på här på jorden - valet mellan "jag och mitt" och Gud. Det är valet av Gud som, antingen i praktisk omsättning, eller i ärlig vilja vid livets slut, som kan resultera i gemenskap med Honom.
12. ! Sam | 13/03-09 00:13
    
    Diskussion är det va?
    Jag har inte tänkt hoppa av ett skut!!!
    Hur är det nu Clemens?
    Är man frälst p.g.a. YHWH's nåd eller är det genom arbete?
    Om det inte räcker med vad Yeshua gjorde, vad är det som fattas? Vad var det som både YHWH och Hans son Yeshua glömde bort för att frälsnings offret skulle vara perfekt?
    
    Om nu inte den katolska läran garanterar en plats i Himlen, varför ska man gå dit då?
13. ! Sanct Clemens | 12/03-09 21:43
    
    För att man är katolik så är man inte garanterad någon plats i Himmlen. Att hävda något sådant vore att gå emot Kyrkans egen lära. Vi är alla kallade att arbeta på vår frälsning och förtrösta på Guds Nåd. Lever man inte i Guds Nåd så riskerar man också sin egen salighet.
    
    Ps. det var artikeln om påvens agerande kring biskopen som fick mej att fastna här i ändlösa diskutioner med Sam.
14. ! Leif Ekstedt | 12/03-09 19:43
    
    Det är väl ett uttryck för Guds outgrundlighet, att religioner tolkar olika.
    Gud är allsmäktig - följaktligen behärskar han alla religioner. Varför de tänker så olika har säkert en innebörd som vi inte inser.
    Babels Torn?

* För att kunna kommentera i bloggen behöver du registrera dig i några enkla uppgifter. Sedan behöver du bara ange ditt användarnamn och lösenord vid kommentar så publiceras din kommentar direkt vid postning! Hjälp?

* Trakasserar du folk? Skriv då inte här eftersom sådant ändå deletas direkt!

* Jag står inte alltid för åsikterna som finns i kommentarerna! Min åsikt och vad jag står för finns i bloggartikeln! Frågor till mig ställs på frågesidan och inte här! (Min åsikt finns ju redan i bloggartikeln).